Göteborgsposten – 16 oktober 1866, sida 1

verkligen kunna bli min egendom!.... En onkel har rättighet att gifta sig med sin nicce Hvem hindrar mig då ifrån att på en gang nå all denna lycka!.... Herr Charles Moitessier! en främling .. on obetydlig, onyttig menniska, som kunde försvinna i morgon utan att.... Nej, nej, jag misstar mig! Hvad kan denne Moitessier göra mig? Det är hennes mor som oupphörligt vakar öfver sin dotter, försvarar hennes förmögenhet och binder hennes framtid genom sin nedriga verksamhet och oböjliga vilja; det är hennes mor som beröfvar mig allt hopp! Och Naigcot föll derefter i djupa tankar och lät sin penna falla ned på hufvudboken. Han hör ej på sin svägerska som ropar till honom något som han skall föra till boks. En af bokhållarne hviskar till den andre: — Det står ej rätt till med stackars karlen ; vi få gå igenom hans räkenskaper. Vid andra tillfällen fördjupar han sig med leberaktig ifver i oändliga beräkningar för att ungefärligen finna värdet af denna förmögenhet som han med oupphörligt växande raseri missunnar de andra. (Forts.)