Göteborgsposten – 6 oktober 1866, sida 2

icke så, vare sig att orsaken härtill måste 85. kas deri, att man nu är mera likgiltig än sörr för sådant förtryck, eller att hvarje folk är ör mycket upptaget af sina egna angelägenneter, för att bry sig om att det midt under nationalitetsprincipens förherrligande finnes ett and, der hvarje national lifsy ttring förqväfves. bå och då ingår från ryska Polen en underrättelse i den tyska, franska eller engelska pressen, och den återgifves som oftast utan mmärkningar, undantagsvis med en mycket spak kritik. En i ögonen fallande motsats till denna hållning bildar den ifver, hvarmed man : n. på många ställen sysselsätter sig med itt den österrikiska regeringen utnämnt grefve Goluchowski till guvernör i Galizien. Han är vj någon frisinnad statsman, och han har städse varit en lojal undersåte till den österrikiske kejsaren; men han har ej glömt sitt polska ursprung, han vill i nationalt hänseende stödja sina landsmän, och hans utnämning blef derför helsad med stor glädje af polackarne i Galizien. Grefven har i dessa dagar anländt till den provins, som skall stå under hans förvaltning, och hans resa har liknat ett triumståg; äreportar voro uppresta tör honom, städerna ha illuminerats o. 8. v. Men utifrån komma starka protester häremot, och det från samma håll, der man annars ser hvarje undertryckande försvaradt. De i alla riktningar undertryckta och förröljda polakarne skildras neml. som törtryckare, alldeles på samma sätt som danskarne i Nordslesvig, och det är betecknande att se, det ryssarne och tyskarne vid detta tillfälle räcka hvarandra handen, i det de förklara den ryska och den tyska nationaliteten hotade derigenom, att det åtminstone finnes ett ställe, hvarest polackarne nu kunna hysa hopp om att lefva ett drägligt lif. Det är vargarne, som tjuta öfver, att lammen icke vilja lemna dem i tred. Från östra Galizien skrifves under d. 26 Sept. till Augsb. allg. Zeit; Polackerne ikläda sig sina högtidsdrägter. Der byggas triumsbågar och föranstaltas sackeltåg. Grefve Goluchowski håller sitt intåg som ståthållare, och med honom följa de långt gående eftergifterna för det polska elementet, som är en afsky för ruthenierna och — tyskarne! Tyskt språk och kultur beskyddades och understöddes förut omsorgsfullt af regeringen, och hon värnade äfvenledes om språk och seder hos det folk, hos hvilket Österrike brukade i svåra tider söka bistånd, då upprorets böljor slogo ut öfver Galizien, för att i denna befolkning ha en motvigt mot innevånarne i vestliga hälften af provinsen; men båda delarne kastas nu öfverbord. Tyskar och ruthenier. greker och judar, hvilka förut med trohet fasthöllo vid dynastien, hafva tvingats öfver i oppositionen, dit äfven en stor del af embetsmannaklassen (den tyska embetsmannaklassen) ansluter sig. Bladet omnämner, derpå med förtrytelse, att en del högre tyska embetsmän atskedats, för att efterföljas af polackar. Till :LEurope skrifves från Petersburg d. 27 Sept.: Vära morgontidningar innehålla ett telegram från Wien, som berättar, att grefve Goluchowski blifvit utnämnd till kejserl. ståthållare i Gal zien. Ni kan ej göra er någon föreställning om, huru mycket denna utnämning, på hvilken man sedan någon tid varit beredd, här uppretat. Man ser häri ett bevis på, att det rutheniska elementet skall offras för det polska. Ryska Korresp. säger, att Goluchowski uppenbarligen skickats till Galizien, tör att polonisera den mycket talrika ryska betolkningen i Galizien. I hvad alsigt, sortsar bladet, kan den österrikiska regeringen hafva beslutat, att bringa denna befolkning under polska oket? Vill hon framkalla ett utrotningskrig mellan de båda nationaliteterna? Vi inse ej, hvilken tördel hon skulle kunna ha häraf, och vi äro ännu mindre i stånd att fatta, huru den österrikiska regeringen kan utan ringaste anledning utsätta sig för att väcka missbelåtenhet hos en trofast befolkning, på hvars bistånd den alltid kunnat lita. Europa skall nu kunna se, att det är en lögn, hvad polackarne säga, utan att detär de, som äro undertryckare och att det är den ryska regeringen, som i Lithauen och Lilla Ryssland (hvarför icke äfven i konungariket Polen?) beskyddar de svaga mot deras våld. Ärven Bismarcks tidn. Nordd. Allg. Zeit anser Goluchowskis utnämning betänklig, emedan ruthenierna hafva trosasta allierade i ryssarne, hvars press anser utnämningen för en krigsförklaring på lif och död ill Tuthenierna. Skall denna Österrikes hållning komma att ha till följd. att förhållandet mellan Ryssland och Preussen blir mera klart? De ryska idningarne tala redan om, huru Ryssland i Preussen har en sann vän, och antyda en stundande allians mellan dessa båda makter. Ert af Preussens flera officiösa blad, Spener