Göteborgsposten – 6 oktober 1866, sida 1

Det är förbi! Hvilket? Flyttningsbråket, min vän, det vet du bäst, der du belåtet sitter hopkrupen i ditt trefliga soffhörn, derifrån de efter tusen jemkningar ändtligen riktigt bra placerade möblerna, de nyuppsatta gardinerna och det renskurade goltvet ta sig så innerligen väl ut. Det är förbi och du kan hvila i ro på dina lagrar, ända tills du härnäst får kånka i väg med ditt pick och pack, ty för dig, o hyresgäst, finnes ingen ro förrän du sjelf köper dig ett hus eller en annan åt dig beställer den sista, trånga, svarta boningen. De herrliga solskensdagar, som veckan haft att erbjuda, men hvilka nu tyckas vara på väg att öfvergå till mera höstkulna, ha framlockat talrika skaror af lustvandrare å våra promenader. Eget nog, var dock den andra, cch efter ett så föga gynnande resultat, troligen äfven sista middagskonserten i Trädgårdsför