Göteborgsposten – 5 oktober 1866, sida 2

Från Töreboda skrifves d. 3 d:s till Red. Sedan närmare fjorton dagar tillbaka har ett omslag i väderleken inträffat, hvilket, både önskvärdt och välgörande, till icke ringa del godtgjort landtbrukaren de förluster, det ymniga regnet tillskyndat honom. Solvarma, sommarlika dagar, med stundom ljumma, stundom kalla och stjernklara nätter, dervid vintergatan i all sin klarhet framstått, hatva oafbrutet följt på hvarandra; hvadan den otullbordade höstsådden blifvit lyckligt verkställd, äfvensom all höstsäd torr inbergats i ladorna. Potatisupptagningen pågår nu som bäst, men beklagligtvis har regnet så förstört denna annars så ymniga skörd, att mer än hälften af den nyttiga jordfrukten är totalt rutten. På högländtare sandjordstegar har deremot regnet föga skadat potatisen, hvadan redan priset derå stegrats betydligt. Såsom bevis på hur ymnig skörden af denna jordfrukt blifvit i år, må omnämnas, att under ett enda stånd befunnos 22 stycken, deraf 2:ne ganska stora, den ena vägande 18 lod och den andra 19. Hade icke korrespondenten sjelf sett ståndet och vägt potatisen, skulle han hafva ansett berättelsen derom för en fabel. Här, liksom i städerna, har den för många familjer så besvärliga Oktoberflyttningen nu i det närmaste törsigått. Då man ser den mängd saker, som transporteras både bärande och körande, samt den liflighet, som dervid utvecklas, ledes man ovilkorligen på den tanken, att Töreboda är en liten uppblomstrande stad, och sannt är det; ty så mycket man än bygger här, blitva rummen genast upptagna och man prutar icke på de hyresvilkor, som föreskrifvas — en annan spekulant kan ju bjuda öfver.