de källor, som eftersöker det territoriala inflytandet såsom belöning för den tillgitvenhet och de tjenster han egnat det allmänna, — den adeln bibehåller sitt anseende och förblifver berättigad, derför att den ej upphör att vara nyttig; men en adel, som särskiljer sig från säderneslandet och döljer sig bakom sin vapensköld, undertecknar sjelt sin talans förlust; af sin forna glans endast egande qvar en löjlig fåtänga, är den, för att begagna oss al ett gammalt uttryck, endast skuggan af ett stort namn. Omständigheterna är ännu gynnsamma för Sveriges aristokrati. Det tänkesätt, hvarå den lemnat prof, gifver den rätt till allmän aktning, och den kan för sig ha en ärofull och hög plats inom det blifvande parlamentets öfra kammare. Medlemmarne af denna skola ej få någon gage. Denna bestämmelse, i det den inskränker kandidaternas antal, öppnar isynnerhet porten för den större egendomen. Euligt lagsuftarens beräkning skall adeln, starkt representerad inom det parlamentariska systemet, tjena sasom en motvigt mot demcokratiens frestelser och bidraga till att försäkra om framgång denna blandning at på samma gång liberala och konservativa läror, som utgöra monarkiernas styrka och varaktighet. Det är så mycket mera tillåtligt att hoppas ett dylikt resultat som det uti den senaste reformen hvarken fanns definitivt segrare eller besegrade och de olika samfundsklasserna, i stället för att bekämpa hvarandra, endast sträfvat etter att förenas och sammanblandas. bDet finnes ej på någon sida agg eller bitterhet, och man har ej, såsom i andra länder, dessa häftiga och gagnlösa beskyllningar att klaga ötver, som så ofta varit följden af de pohtiska reformerna och ett hinder för deras regelbundna utveckling. Det allmänna sunda förståndet tyckes hatva insett, att dylika kontroverser vidga klyftan, då den borde ifyllas. Man kan derför hoppas, att anhängarnes af det gamla systemet första farhågor icke skola förverkligas och att sakernas nya tillstånd skall, i stället tör att bli en hotelse och en fara för den svenska monarkiens framtid, endast vara ett vilkor för politisk jemnvigt och socialt lugn. Denna reform fortjenar ingenstädes att följas med mera intresse, än i Frankrike. Vördnaden för den politiska jemnlikheten har inträdt i våra seder, och ett land, hvilket, såsom vårt, gifvit verlden signalen till företrädesrättigheternas upphäfvande, bör ej utan tilltredsställelse åse utvecklingen af de principer, som det proklamerat. Erinrar ej den svenska adelns patriotiska votum om ett stort minne, natten till d. 4 Aug. 1789? Frankrike bar under alla tidssöljder af sina historia intresserat sig för Sveriges öde. Gamla traditioner, århundradens förbund förena de båda länderna. Svenskarne, hvilka med en hflig själ förena ett eldigt mod, hafva fått tillnamnet Nordens Fransmän. Ingenstädes bli fransmännen bättre bemötta och mera broderligt emottagna, än i de skandinaviska länderna. Det med de båda förenade rikena afslutade handelstördrag kan endast göra dessa törbin delser tätare och dessa band innerligare. Fastän den af Sverige och Norge bildade halfö endast räknar 5 millioner själar, är den dock, näst Ryssland, det största landet i Europa och det hvarest, näst Grekland och Preussen, folkmängden ökas i den största proportion. En nation, hos hvilken den militära äran är så litligt känd, akmingen för lagen så djup, hågen för undervisning så spridd, har helt visst framtid och lifskraft. Sverige, som ej för sig döljer någon utaf farorna i dess geografiska läge, inser mycket väl, att det nu mer än någonsin har behof af enighet och patriotism. Den populäre monarkens valspråk, hvilken i så hög grad åtnjuter sina undersäters aktning och förtroende, är länadt från de gamla svenska lagarne: Land skall med lag byggas!, och det är i utöfningen af en klok frihet, som svenska tolket vill begära en garanti af moralisk och materiel styrka. Hederligt och arbetsamt, vet det, buru många dolda skatter en till det yttre ofruktbar jord erbjuder. Det bearbetar, arbetsamt och energiskt, sina grutvor och ofantliga skogar; det tränger civilisationens gränser tillbaka ända till jordens nordligaste ända, och under ständig kamp mot sitt hårda klimat bevisar det hvarje dag, att det ei förlorat minnet af en ärofull forn