En srimurare-begrafning. I bref från Karlskrona till ÅKarlshamns Allehanda skrifves bl. a: I Fredags e. m. hade allmänheten härstädes tillsälle att beskåda en ÅIrimurare-begrafning7, med alla de ceremonier, som fingo läggas i dagen. Det varen betjenande broder, som lagt sina ögon tillsammans och nu gjorde sin sista färd. I sanning kan jug säga, det mannen förtjenade all denna utmärkelse elter sin död, sedan han i lifvet satt sin ära uti att verka obemärkt i sitt kall. Det var rådhusvaktmästaren J. A. Malmgren, som aflidit via några och lyrtio ars ålder. De härvarande medlemmarne af Frimurare-, Coldinuoch S:t Michaels-ordnarne hade genom utgågna kallelser blifvit anmodade att möta vid half-fyra-tiden på eftermiddagen, iklädda sina resp. ordensband, i stora frimuraresalen. I ett af frimurareordens logerum, som for tilltället var klädt med svart kläde och prydt med en mängd frimurareenblemer i hvitt, samt belyst med ett antal brinnande ljus, låg den aflidne i sin kista. Vid processionsringningen utbars liket af den aflidnes kamrater, iklädda sinä frimurare dekorationer. De rangerade sig särskildt till ett liktag. Till den egentliga processionen, som utgjordes af de utaf sterbhuset inbjudne slägtingar till den aflidne, med flera, slöto sig ordensbröderna, först S:t Michaels, derefter Coldinu, sist Frimurarebröderna, alla med sina ordensband. Detta liktåg blef också ganska långt. Vid inträdet i Fredrikskyrkan hördes från orgelläktaren cn högtidlig sorgmarsch, utiörd af marmregementets musikkår, hvilken även jemte orgeln ackompagnerade psalmsängen. Pastor Althin förrättade jordlastningen och höll liktal framför den aflidnes kista. Vid utgången från kyrkan blåstes ånyo sorgmarsch. En stor massa åskådare och åhörare samlade sig i kyrkan och på de gator, som processionen passerade. Tenorsangare. I D. N. läses: För några månader sedan omnämnde en at Stockholms tidningar i förtäckta ordalag att en obemedlad ung sängare med en ovanligt vacker tenorröst skulle ha RER AL