Göteborgsposten – 4 oktober 1866, sida 1

hans förhoppningar, idet den med ett slag tillintetgjorde den lilla förmögenhet han så mödosamt förvärfvat sig. Hr Gobain, hvilken utan tvifvel likasom sin bokhållare hade en bestämd förmögenhet som han hade i sigte att nå, gjorde djerfva spekulationer, hvilka hade till följd fallissement. Då örverenskommelsen med kreditorerna var undertecknad, fick den olycklige Naigeot blott en obetydlig summa, som han utsatte som lifränta, hvarigenom den inbragte honom 300 francs om året. Alltsa, efter att ha arbetat i tretio år, efter att ha nekat sig hvarje lifvets behag och glädje, befann han sig just i den fattigdom han fruktat så mycket! För framtiden skulle hans försakelser ej mer vara frivilliga utan nödtvungna! För framtiden måste han arbeta för att förtjena sitt dagliga bröd, ej för att spara ihop för att senare kunna föra ett behagligt lif! I början var Naigeot nära att dö; men då beräknade han att han ej hade råd att längre lefva i overksam förtviflan, och han tänkte nu på att förtjena något för att föröka sin inkomst. Han träflade aftal med två eller tre handelshus, af andra rangen, hvilka ej hade några särskilda bokhållare och hvilka gåfvo honom en månadtlig lön för att sköta deras korrespondens. På detta sätt förtjenade han 600 francs, som gingo åt till att betala hans uppehälle hos