toiletter och vackra, ungdomliga, ehuru kanske något för djertva ansigten, som man bemärkte rundt omkring, kunde man icke gerna miss laga sig; åtskilliga af dem syntes besvärade at den allmänna uppmärksamhet de väckte, andra återigen trotsade sjeltva vildmännen från Don för att skaffa sig god plats. Man väntade sig oroligheter dels af de arbetande klasserna, som man misstänkte skulle vilja störta sig ötver Karakasow, dels at studenterna, som några autogo skulle vilja göra en demonstration till deras forne kamrats förmån. Godmodig, som ryssen i grund och botten är, blir han till följe af sina lättrörda känslor understundom nistan omöjlig att styra. litt doft mummel, då och då afbrutet af ett rätt skratt, när en eller annan som försökte alt komma åt en upphöjd plats på en vagn eller dyl, plötsligen ramlade ned, gick oupphörligt genom folkhopen. Företagsamma arbetare uppreste här och uer mycket primitiva tribuner. dem de sedan hyrde ut, och på så sätt fick jag slutligen en tri öfversigt al hela platsen. Galgen höjde sig hemsk och dyster framför mig med sin tvärbjelke, hvarifrån den ännu tomma snaran hängde ned och vid sidan af den var upprest en liten platform med en svart påse. Kl. half 7 var trängseln ohyggig och kosackerna måste med sina hästar rölja rum för det väntade dödståget. KL . 7 anlände den lisdömde, beledsagad af en stark eskort al gensdarmer, och kördes i tull fart upp ill galgen; en andlös tystnad inträdde och de festa blottade sina hufvuden, då Karakasow beträdde platformen, gående mellan sina åda svartklädda ledsagare. Tvä gånger gick ran upp och ned och ställdes derefter vid den svarta pålen. Han var dödsblek, men lugn; olt par gånger, under det domen upplästes, vacklade han mellan sina ledsagare; detta var det pinsammaste ögonblicket. Derefter trädde en prest upp till honom och sedan den olycklige, haltt knäböjande, tlera gånger bugat sig djupt åt alla sidor, framträdde bödeln, iklädde honom en hvit kappa med en hutva öfver ansigtet, förde honom tram under galgen och i nästa ögonblick var allt förbi. En djup suck gick igenom tolkmassan, som i största stillhet och lugn hade betraktat det skakande skådespelet. En qvart derefter anlände kärran med don hvita likkistan och mängden åtskiljdes. Karakasow var endast 22 år gammal, påstås det, och till trots för alla de historier om hemliga sällskaper, vidt utgrenade samiansvärjningar o. dyl. som varit i omlopp, lär man dock, om man noga genomläser allt uvad man erfarit i denna sak, ett bestämdt intryck af all den unge mannen mera handaut på egen hand, vilseledd at sina ötverspända ideer. En ljuspunkt i denua mörka historia är dock, att en mycket ung, skicklig läkare, vid namn kabyli n, i sista ögonblicket undslapp all dela Karakasows öde. Den sistnämnde, som är lödd i Södra Ryssland, kom till S:t bPetersburg utan att ega någon enda bekant; för ate sorskafla sig sådane, särdeles inom den vetenskapliga verlden, låtsade han vara sjuk och blef behandlad af en af Petersburgs förnamsta aldro läkare; denne blef emellertid utledsen på siu soregitna patient och föreslog den unge Kabylin, som experimenterade mycket med galvanismen, att han skulle anställa uugra försök med Rarakasow. På så sätt bletvo de bekanta. Karakasov tillbragte ofva untterna tillsammans med habylin och, hvad sSöm mest kastade skugga på den senare, iuuchade derjemte gilt som han sått af honom. Den domstol som ledde ransakningen hade edan dömt habylin till döden, då kejsaren inu en gång ofverlemnade hans sak till förnyad behandling. Han inställdes hårdt fängsad och under sträng bevakning på de anklasades bänk, men efter ett utmärkt försvar al sans advokat, blef han plötsligen en dag frikänd och gick straxt otver till åhörarne, der nan mottogs at sina ängsligt väntande vänner. Ögonvittnen försäkra, att detta gripande ögonolick gjorde ett mäktigt intryck på alla de närvarande. Var Kabylin idag på morgonen ullstädes på Smolensky-platsen, så måste det a varit med underliga känslor som han beraktade Karakasows hädanfärd! Gölebor gd. 258 September 1866. Valet till niBönaocC 2 33