ning gjordes utanför det af honom bebodda hus. Detta är allt hvad de tyska tidningarne ännu haft att meddela angående sestligheten. Från Paris meddelas, att preussiska, österrikiska och italienska gesandterna d. 17 dis begitvit sig till Lavalette, för att till honom framtöra sina komplimenter i anledning af den franska politikens nya program (se: cirkuläret ofvan). Deremot har Rysslands gesandt vid franska hofvet, baron Budberg, icke infunnit sig vid detta tillfället, hvilken omständighet man sätter i samband med de bekanta uttalandena i Lavalettes cirkulär ang. Ryssland och Amerika. Det berättas, att detta vigtiga aktstycke stått satt i statstryckeriet 10 dagar före dess offentliggörande, och att det ej mindre än 14 gånger korrigerats och ändrats i kejsarens kabinett, tills slutligen samtycke gafs till dess offentliggörande i Noniteur, samtidigt med det att det tillställdes Frankrikes representanter i utlandet. I Paris harmas man öfver uttrycket om Rysslands vädelmodiga strätvan till förmån ör undertryckta racer, hvaröfver polackarnes och tscherkessernas blodiga hamnar kasta ett eget ljus. I England deremot känner man sig harmzen öfver, att Storbritannien ej med ett ord )omnämnes i cirkuläret. —————— —ä———