Göteborgsposten – 21 september 1866, sida 2

WWwW.WwwWwwwwWwWAAm AA2 Ad: —— — bord på Åugustaflera svenskar, hvaribland på ångkorvetten finnes en ung Callander, son till tapetseraren J. F. Callander i Stockholm, Från Utlandet. — Frankrikes ofsiciela tidning för d. 16 d:s meddelar ännu icke ordalydelsen af det med så mycken spänning motsedda cirkulär från don t. f. utrikesministern Lavalette, hvari denne skulle afgifva etter kejsarens vilja en redogörelse för Frankrikes uppfattning at den närvarande ställningen i Europa och dess förhållande till densamma, för att lända representanterna i utlandet till ledning och efterrättelse. Moniteur lemnar dock några intressanta upplysningar om dess innehåll, neml.: Lavalettes cirkulär at d. 16 Sept. till de franska gesandterna bevisar, att de nyaste förändringarne i Europa varit gynnsamma för Frankrike. Koalitionen mellan de tre nordiska makterna är upplöst. Den nya herrskande principen i Europa är den om alliansernas frihet. Ett förstoradt Preussen betryggar Tysklands oberoende. Frankrike skall hvarken bekämpa eller beklaga det assimileringsverk, som nyss utförts, utan underordna sina känslor af afundsjuka under den af detsamma representerade nationalitetsprincipen. I det Tyskland efterliknar Frankrike, närmar det sig oss. Oaktadt sin oöfverlagda ömtålighet har Italien äfven närmat sig oss genom sina ider, principer och intressen. Septemberkonventionen, som betryggnr de pålliga inuessena, skall lojalt uttöras. I Östersjön och Medelhatvet betrygga de der uppståndande marinerna af 2:dra rangen hafvens frihet. Osterrike, befriadt från sin ängslan för Italien och Tyskland, kan koncentrera sina krafter i östra Europa, utan att genom något fientligt intresse skiljas från Frankrike; genom hvilket återslag från forntiden på framtiden skulle den allmänna meningen i de befriade nationerna se fiender, icke bundsförvandter, nationer, hvilka ur en emot oss fientlig forntid kallats till nytt lif, som ledas af grundsatser, hvilka äfven äro våra, och lifvas af det sinne for tramåtskridande, som bildar ett fredligt band för samfundet? Ett kraftigare konstitueradt, genom riktigare områdesimlselning mera homogent Europa är en borgen för freden på kontinenten och hvarken en fara eller skada för Frankrike. Cirkuläret visar, hvarför kejsaren måste antaga en bemedlares roll. Han skulle misskänt sitt höga ansvar, om han, kränkande den utlofvade och proklamerade neutraliteten, kastat sig i vågspelet af ett stort krig, ett af dessa krig som åter uppväcka racehatet mellan hela nationer. Regeringen inser, att annexioner påbjudas af nödvändigheten, att förena folk af lika sed och lika nationalkänsla med deras fädernesland, hon kan endast önska områdesutvidgningar. hvilka ej inskränka Frankrikes inre enhet. Men regeringen måste arbeta på sin moraliska förstoring och betjena sig af inflytandet af civilisationens stora intressen. Kriget gifver emellertid en allvarlig lexa: Det hänvisar Frankrike på nödvändigheten att för sitt områdes försvar fullständiga sin militära organisation. Denna pligt, som ej är en hotelse för någon, skall nationen veta att uppfylla. Cirkuläret anser den politiska horisonten befriad från hotande eventualiteters moln och håller freden för varaktig. Med den i cirkuläret omnämnda nordiska nationaliteten menas utan tvifvel alliansen mellan Österrike och Preussen. Tvifvelaktigt blir dock, om Preussens ökade militära styrka skall vara mindre farlig och hämmande för den franska politiken, än den förra alliansen mellan de båda stormakterna, af hvilka den ena endast nödtvungen anslöt sig till den andra. Upptäckten, att himlen blifvit befriad från moln, torde inom en kanske ej så aflägsen framtid visa sig föga värd. Yttrandet i cirkuläret afser väl ock mera den ögonblickliga situationen än en längre framtid. Från Rysslands hufvudstad skrifves d. 14 d:s till B. T.: Med stor bestämdhet vill man nu veta, att prinsessan Dagmars ankomst skall ega rum d. 28 d:s, och man hör dagligen omtalas förberedelser, som af denna anledning vidtagas från alla håll. Den kejserliga lustyachten Standard är segellärdig, och den är kanske redan på väg till Köpenhamn, tör att beledsaga de danska fartygen hit. Det första emottagandet skall bli storartadt, i det neml. hela den härvarande delen af slottan skall komma att läggas ute i Finska viken så, att en stor örlogsman får sin station vid hvardera af de bojar, som utlagts för de talrika skären och grunden, och innerst på redden skall den kolossala fregatten Nicolaus intaga sin plats. Så fort de danska fartygen passerat ett af de ryska skeppen, saluteras, tartyget lättar och följer med, och den sålunda städse växande Å adern skall bå kronstadts redd bilda en imponerande svit. Vid Peterhof sker landstigningen, och ester ett litet uppehåll, troligen på ett par dagar, fortsätter prinsessan sin resa till Tsarkoe-Selo