Göteborgsposten – 19 september 1866, sida 1

Isdåde den 19 Septenlber. ifven blifvit vald, om uppmärksamheten i til ästate på honom och på nyttan af att en per son tunnits till hands för ati hålla landtbruks protektionisterna och deras blifvande ledare vid stången. Denna befattning torde nu ötvertagas, åtminstone till en del och i alla händelser med mindre eflekt, at grefve Arvid Posse, såvida icke hans position till frihandelsfrågan undergått någon omgestaltning till följd af den nyligen skedda sinansministersutnämningen. . Det är ingalunda lätt att afgöra, om ej f. d. kapt. frih. Liljencranta erhöll ett betydligt antal röster just till följd af de ogrannlaga anfall som hrr Frodanatam, Wieselgren och Bjursten riktade mot honom vid valmötet på börsen. Åtminstone den förstnämndes anfall, som var bittrast, tror man hafva utgått från riddarhuset, och motiverats af dess ledamöters ovilja derföre att frih. Liljencrantvid förliden riksdag hoppade ur ringen och lika oväntadt som plötsligt bekände sig till de demokratiska grundsatserna. Om det skall lyckas frih. Liljenerantz att blifva dessa trogen, är den stora frågan. Onekligen fordras dertill en karakter af stäl. Det är så menniskor beskärdt att slita alla äldre törbindelser och frigöra sig från de åsigter som med uppfostran och traditionen insupits. Lyckas detta för honom utan att på samma gång öfvergå till den andra ytterligheten, fortsar han att vara sannt liberal, utan att blifva demagog, så går han ganska säkert en vacker framtid till mötes. I alla fall synes hans val ganska välbetänkt. De af adelns ledamöter, som motsatte sig representationsreformen, uttalade oförbehållsamt den fruktan, att ingen tillhörande riddarhuset skulle blitva invald i andra kammaren. En sådan föreställning bör undanrödjas. Adeln bör öfvertygas derom att hvarje person, utan afseende på stånd, som eger kunskaper och som vill frigöra sig från sitt stånds fördomar, kan bli vald. Det är derföre som frih. Liljenerantz val eger en viss betydelse. Af ej ringa betydelse är utgången af Wenersborg-Amåls valet. Ingen landshöfding har ifrigare än grefve Sparre eftersträtvat att få plats i andra kammaren. Hans inställsamma väsende, antog man, skulle verka mycket på valmännen; dernäst hans förväntade inflytande i andra kammaren till länets förmån. Valmännens sjelfständighet var derföre så mycket losvärdare, som den hvilken erhöll de flesta rösterna alldeles icke kommer att spela någon politisk roll, men åtnjuter stort förtroende för sin redbarhet. Med vetskapen om grefve Sparres superlativa sparsamhet, kan man möjligen äfven förklara hvarföre har föredrog ett rum i andra kammaren framför i första kammaren, ehuru det är troligt att han, såsom saken nu gestaltat sig, ej försakar anbudet att i den sistnämnda inträda. Med temlig säkerhet kan antagas, att hr Schwan blir invald i första kammaren af Westmanlands landsting. Han har någon tid vistats på sitt bruk Karmansbo i nämnde län, och der utöfvat ett värdskap, som tillfört honom många hjertan och dito röster. Den nye chefen för de kungliga teatrarne har börjat säsongen med en åtgärd, som alldeles icke förskaffat honom publikens ynnest. Han har nemligen bibehållit till en del det högre entrpriset som fastställdes med anledning af de dyrare dagkostnaderna under sommaren. Missbelåtenheten härmed är så stor, att åtskilliga personer som annars gerna besöka den stora kongl. teatern förbundit sig att ej begagna någon af de dyrare platserna förr än priset å dem nedsättes till samma belopp som under förliden vinter. Om denna demonstration medför någon verkan, är dock ovisst. Araberna af Beni-zoug-zougstammen göra ganska goda affärer här. De visa sig derjemte så ofta vädret är vackert ute på gatorna och kafterna, och begapas vederbörligen. Vidare vallfärdar man till monitorn Thordon, som särskildt at stalsrevisorerna beskådats och approberats. Under tiden har man flitig utkik efter den amerikanske monitorn, som dagligen väntas till skärgården. At hvad nu meddelats finner ni huru ytterst händelsefattig vår tid vore, om ej valstriden hade förefallit. Men den är tyvärr utkämpad, och så gå vi här och vänta med otålighet att några märkligare händelser skola en