sina KJ)SCrlIgAa iunnenalvare, Såsom en ohållbar koloni, och Mexico skall ännu en gång öfverlemnas åt en befolkning, som hittills visat den fullständigaste oförmåga att styra sig sjelf. Om dessa mexicanare under tiden för den främmande ockupationen endast lärt sig några af civiliserade menniskors pligter, så skola vi helt visst vara beredda att helsa en nyfödd regering med full tillfredsställelse, men genom frånvaron at eller mörkret i dylika utsigter kunna vi endast uttala vårt beklagande af den misslyckade utgången al ett företag, som anlagts på att åvägabringa mycken nytta och helt säkert ej gjort någon orätt. Två eller flera chefer, hvilka representerade hvad som ursprungligen kanske varit två politiska partier, anförde och underhöllo så många röfvare, som utsigten till rof och plundring kunde bålla tillsammans, och emellan dessa båda partier blef landet byte för en kamp, för hvilken namnet borgerligt krig är en för vacker benämning, under det all verklig myndighet saknades. Uti ingen del af det mexicanska området fanns säkerhet till lit eller egendom, och främlingarne voro ej bättre deran än landets innevånare. Man trodde, och vi trodde så med, att om en allmänhet och en allmän mening funnes i Mexico, skulle denna känna sig dragen till en furste, som gaf åtminstone en regering i st. f. anarki och lagligt tillstånd i st. t. oordning; men antingen fanns ej något dylikt, eller ock bletvo de bortstötta af den främmande dynastien, och Maximilian kunde ej räkna på något annat understöd än af den franska garnisonen. Dertill kom, att franska folket, som annars var så hugadt för militära företag, visade en bestämd köld mot denna expedition. Tillochmed trupperna funno ej behag itjenstgöringen, och deras landsmän hemma knappast önskade dem en gynnsam framgång, om denna skulle medverka till att upprätthålla ett så opopulärt protektorat. Derjemte betraktade Förenta Staterna, fastän de länge tagits i anspråk genom sitt eget krig, hela företaget med atundsjuka ögon, och denna afundsjuka förvandlades snat till öppet motstånd samt antog slutligen formen af hotande protester. Amerikanska regeringen förbjöd slutligen tillochmed den vidare afsändningen af europeiska trupper till Amerika, fastän hela företaget blifvit så hopplöst och opopulärt, att åsigterna i Washington sammanföllo med de i Paris redan tattade beslut. Emellertid kunde den lilla franska garnisonen, fastän på slagfältet oemotståndlig, men oförmögen att betäcka ett så vidt utsträckt område, uträtta föga mera, än att skydda hufvudstaden och stora landsvägen till kusten; de gamla partierna, som redan drifvits nästan öfver gränsen, vunno åter mod och kraft, och eftersom händelserna uppmuntrade dem, hafva de efterhand dragit sig på alla sidor tillsamman kring kejsaren och hans garde. Under hela tiden har ock kriget och regeringen saknat nerv; man kunde ej begära af fransmännen, att de skulle bestrida kostnaderna för et amerikanskt rike, och riket sjelft kunde de cj bringa till stånd. Likasom äfven hos äldre riken är den sista katastrofen finansiel; kejsaren måste uppgifva Mexico, emedan han ej kan stjäla, såsom hans föregångare, och dortör att han ej på annat sätt kan få en enda dollar till att lefva utaf. Frankrikes Moniteur innehåller en Times uttalanden bekräftande artikel, af hvilken framgår, att kejsar Napoleon uppgifvit all tanke på att hålla fast fot i det inre at Mexico, och nu inskränker sig till hamnstäderna, hvars tullinkomster han vill taga för att göra sig ersatt för hafda kostnader. Det officiela bladet säger neml, att i Mexico afslöts d. 30 Juli en konvention, enl. hvilken till franska regeringen lemnats haltten af det mexicanska kejsardömets samtliga hamn och kusttullar. De summor, som sålunda skola utbetalas till franska regeringen, skola användas till förräntning och amortering af de båda lånen tråa 1864 och 1865 och till 3-prets förräntningen at det genom konventionen i Miramare erkända lånet om 216 millioner, samt till återbetalning af de summor, som Frankrike senare förskjutit till ett bebelopp af c:a 250 millioner. I händelse nämnda hältt af tullinkomsterna ej räcker, förbehållas alla tullar. Ett möjligt öfverskott deremot skall användas till amortering af det kapital, som Mexico är skyldigt franska regeringen. Konventionen i Miramare träder i hänsyn till fininansiela frågor ur kraft. Sista akten i detta drama blir kejsar Maximilians stundligen väntade återkomst. Times korresp. i Frankrike berättar med anspråk på tillförlitlighet, att preussiska sändebudet i Paris, grefve Goltz, medfört ett budskap till kejsar Napoleon från grefve Bismarck af det innehåll, att han skall i slutet af denna månad besöka kejsaren. Franska trupperna skulle i går utrymma Viterbo i Kyrkostaten. Italiange kanung har några dagar varit