Vid riksdagsmannavalet i Stockholm sistl. Fredag till ledamöter i Andra Kammaren hafva tretton riksdagsmän blitvit valda, och alltså en för hvarje fullt tal af tio tusen utaf hufvudstadens kyrkoskrifna befolkning; hvaremot, om i Stockholm, såsom fallet varit i Göteborg, den mantalsskrifna befolkningens antal blifvit lagdt till grund för beräkningen, endast tolf riksdagsmän bort utses. Då nu inga skiljaktiga åsigter yppats emellan Stockholms Magistrat såsom valförrättare, och hufvudstadens valmän, hvaribland rikets mest framstående embetsmän och deribland helt säkert Högsta Domstolens ledamöter uppträdt, vill det synas, som vore härigenom allt tvifvel undanröjdt om riktigheten af den åsigt, som af valmännen i Göteborg uttalats, att folkmängden härstädes enligt kyrkoskrifningen bort bestämma antalet af riksdagsmännen till fyra i stället för tre, enligt den mantalsskrifna folkFå