Göteborgsposten – 18 september 1866, sida 1

ore. — IIUHIHBCTIID Bylad ar 1 UHUSCL Ii 2 VIN des vunnit tillämpning — såsom i fråga om de domsagor, hvilka, enär deras folkmängd öfverstiger 40,000, bort indelas i två valkretsar eller de mindre städernas indelning i valkretsar — kan omöjligt vara riktigt, då härigenom missförhållanden af ganska betänklig beskaffenhet kunna uppstå. Det är nemligen ganska möjligt, att åtskilliga af dessa domsagor, hvilka blifvit indelade i två valkretsar, enär deras kyrkoskrifna befolkning, ehuru endast högst obetydligt, öfverstiger 40,000, hafva en mantalsskrifven folkmängd som icke uppgår till detta antal; helst det, isynnerhet i närheten af städerna, ofta förekommer, att personer med sina familjer bo på landet och i töljd härat tillhöra landsförsamling, hvaremot de, såsom näringsidkare i stad, äro derstädes mantalsskrifna. Dessa personer ha emellertid i uppgifterna till Statistiska Centralbyrån blifvit af vederbörande presterskap upptagne såsom tillhörande landtbefolkningen, och således utöfvat inflytande på bestämmande at antalet riksdagsmän, en eller två, hvilka trån domsagan bort utses, ehuru de i afseende å valrätt och valbarhet, som bestämmes af mantalsskrifningen, tillhört stadsbefolkningen. I sådant fall hafva i dessa domsagor tvenne riksdsgsmän blifvit valda, i stället för en, om folkmängden beräknats efter mantalsskrifningen, och en missproportion uppkommer följaktligen mellan antalet af riksdagsmän för landsbygden och städerna, om man för en eller flera af dessa senare följer en annan beräkaingsgrund än den som för landet blifvit tillämpad. Skörden i utlandet. Från hela vestra Europa höras klagomål öfver de missgynnande utsigterna för inbergningen at skörden. Från England skrifves d. 11 d:s: riset å mjöl och hvete stiger, ty sedan början af förl. månad har det ej funnits ett halft dussin soliga dagar. Regn, ingenting annat än regn, ömsom i häftiga, snabbt öfvergående skurar, ömsom saktare, men mera ihållande. Följden deraf är, att hälften af skörden ruttnar på lälten. Hvad som icke i första tredjedelen at Augusti förts under tak, står eller ligger ännu i dag ute på fältet och väntar med längtan på ett par solskensdagar, som likväl icke vilja komma. Ställningen blir betänklig, så mycket mer, som äfven den amerikanska skörden slagit illa ut. Potatisen visar tecken till att vilja ruttna på annars friska ställen, och hvarken Frankrike eller Tyskland äro i år så välsignade, att de kunna i större mån hjelpa oss med sitt öfverskott. Med kornet är det hos oss ej bättre, än med hvetet och potatisen, så att vi måste hålla till godo med en betydlig stegring i brödpriset. I Amerika har dock majsskörden i år varit större än någonsin förut, så att der skall bli större efterfrågan efter detta sädesslag, för att motsvara hvetebristen. Hvad Tyskland kan lemna, skall troligen Frankrike behöfva. Det enda land, som enl. all sannolikhet kommer att draga största fördelen af dessa dåliga utsigter, är Ryssland, ty öfver hela detta rike ha skördarne i år varit ej allenast stora till qvantiteten, utan äfven fördelaktiga till qvaliteten, och utförseln, isynnerhet från Odessa, börjar redan ökas i stor skala, på grund af betydande ordres från London. I England, der den dåliga skörden skall visa sig kännbarast, uttalar man visserligen sin ledsnad öfver den hotande prisstegringen, men glädjes dock ötver, att den fria handelslagstiftningen gör det möjligt att förse landet utifrån med dess behof, hvarigenom både ett orimligt högt pris och tillochmed brödnöd kan undvikas. Den dag är förbi, säger Times, sastän den ej är långt aflägsen, då allt, tillochmed en ministörs öde, ansågs hänga på Augustihimlen. Säd var landets kapital. Med id betaltes räntorna; med säd fylldes åter landets banker, och deras pappersmynt kom i omlopp; genom säd betaltes arbetarnes löner och köpmännens räkningar. Eftersom förändringarne i pris voro grulligt stora, hade vi det ena året jordbruksvälmåga och det följande ytterlig ruin. Ällt är nu annorlunda. Förse . : .. — ändringar i lag och sed, förändringar inom —— m.— hn— —— De jagade oss allt närmare och närmare, i det