Göteborgsposten – 13 september 1866, sida 3

Article Image
mellan rails på 1, eng. mils afständ från maskinen, och skall återvända i rör lagda under stenläggningen. vagnarne ila genom en sinnrik uppfinning från den ena replängden till den andra, utan någon förändring i hastigheten, och likväl kan konduktören inuti vagnen medelst handspakar stanna eller sätta vagnarne i gång när som helst och hvar han behagar på vägen. Stationer skola inrättas på visst afstånd ifrån hvarandra, och till väntsalar skola delar af andra våningarne uti de hus, som ligga intill banan, förhyras Tändnålsgevärets upplinnare, hr von Dreyse i Sömmeda, fick första idcen om att söka upphjelpa de preussiska gevären, då han besåg slagfältet vid Jena d. 15 Oktober 1806, och der blef varse högar af fallna ligga strödda öfverallt. Dock klarnade ej idcen riktigt hos honom, förrän han af en hos NapoIcon I anställd wärtembergisk officer, öfverste Pauli, fick i förtroendo veta, att denne af kejsaren erhållit i uppdrag att förfärdiga en bakladdningsmuskot. Sälunda har Napoleon I:s id kanske blifvit det verktyg, som skall mer än något annat korsa Napoleon III:s planer. — v. Dieyse har äfven, som bekant, uppfunnit ett nytt tändnålsgevär, om hvilket han sjelf säger, att det är 31 skålp. lättare än de nuvarande gevären; att det är helt och hållet af jern och har lika stor skottvidd som de nu begagnade, men är bättre än dessa vid exercis, marsch eller skjutning, såväl som då det gäller att begagna bajonetten, och att det är 3 thaler billigare. Hr v. Dreyse säger sig jemväl inom kort framställa för konungen en nyuppfunnen kanon, hvilken skall åstadkomma en lika omfattande revolution inom preussiska artilleriet, som tändnälsgeväret i infanteriet. Atlantiska kabeln. Då Great Eastern slutligen lyckades få upp kabeln af 1865 från ett djup af en half svensk mil och midt i Atlantiska Oceanen, ett underverk nästan för vår tid, var den betäckt med ett lager, bokstafligen sammansatt af små, små snäckor af familjen Diatomacee, så små, att de endast kunde ses under mikroskop och så fina i sin organisution, att de tydligen bevisade, det icke den ringaste rörelse kan ega rum på dessa djup, emedan annars deras finbildade former och organer skulle blifvit förstörda. På dessa snäckor har kabeln legat helt beskedlig liksom på en bädd af sand, tills slutligen den stora draggen kom som en ofantlig hummer och zrep denne var tids Mercurius, som visst icke behöfver vingar, för att fortskaffa nyheter mellan tvenno verldar.

13 september 1866, sida 3

Thumbnail