Från Ilufvudstaden. Stockholms allm. och onsk. handtverksföreningar voro i förgår afton kallade till sammankomst i la Croix salong och företogo dervid profval till riksdagsmän. De flesta rösterna tillföllo hrr Hierta, Svanberg och Liljencrantz, nemligen omkring 100. Ett vida mindre antal röster tillföll riksarkivarien Nordström. — Ett enskildt, men ganska talrikt besökt valmöte, hölls i Måndags eftermiddag på hotell Sudde, samtidigt med valmötet å nedra Hörssalon. Mötet å Suede, vid hvilket justitierådet K. J. Berg var ordf. och som bevistades af många utaf kommunens mest framstående och aktade medlemmar, beslutade för sin del, att vid valet för hufvudstaden till riksdagsmän inom andra kammaren förena sig om följande personer, nemligen: kommendörkapt. A. Adlersparre, prof. frih. A. H. Fock, s. d. statsrådet frih. J. A. Gripenstedt, grosshandl. L. J. Hierta, kammarrättsrådet C. L. Kinmanson, öfversten grefve C. S. A. Lagerberg, revisionssekreteraren C. A. Lindhagen, sabriksidkaren C. F. Lundström, folkskoleinspektören C. J. Meijerberg, v. häradshöfd. C. Nordenfalk, kommersrådet J. Sjöberg, fabriksidkaren G. H. Stråle och spegelfabrikör C. Th. Svanberg. — Drottningen samt prinsessan Lovisa och hertiginnan af Dalarne besökte i törgär Industriexpositionen. — Rikets ständers hrr revisorer öfver banko. och riksgäldsverken hafva i förgår besökt Nya elementarskolan, Lärarinneseminarium, Vetenskapsakademien och Teknologiska institutet. — Beni-Zoug-Zoug-araberna uppträdde i förgår afton första gången i Berns salong för fullt hus och deras prestationer mottogos med lifligt och högljudt bifall. — Vid några sessionsdagar har vid Stockholms polisdomstol pågått ransakning rörande ett mot en hr Möllman i Humlegården föröfvadt våld. Målet, i sig sjelft en bagatell, har dock med afseende på de afgifna vittnesmålen en viss psykologisk märkvärdighet. Emellan kl. 11 och 12 på förmiddagen för någon tid sedan blef nämnde Möllman i Humlegården tilldelad några slag, hvilka enligt Nöllmans uppgift blifvit honom gifna af förre handelsbetjenten C. A. Larsson. Larsson förnekade att hafva begått våldet och förklarade, att han till yttermera visso kunde styrka, att van icke hvarken vid ifrågavarande tillfälle eller ens den dagen, då våldet skett, varit i Humlegården. Poliskonstaplarne Ornäs och Friskman, hvilka vid omförmälda tillfälle beunnit sig i Humlegården, hördes som vittnen och intygade, den törre, att Larsson vid oftaerörda tillfälle verkligen varit i Humlegården, den senare att han sett en person, som nan nästan säkert trodde vara Larsson, på nvilket uppgifna förhållande han vore så mycket mera viss, som han känt Larsson flera år. 7 eller 8 andra personer, hvilka som vittnen blifvit af Larsson åberopade, intygade efter aflagd vittnesed, att Larsson den dagen, då Möllman blifvit slagen, icke varit i Humlegården emellan omkring 11 f. m. och 2 e. m., hvarjemte de upplyste, att det varit en cigarrarbetare Börjesson, hvilken våldfört sig å M. Poliskonstaplarne, hörda ånyo med anledning af de senares vittnesberättelser, vidhöllo sina uppgifter. Friskman medgaf dock, att han möjligen kunnat misstaga sig; men Ornäs,