tion; och de skola, för att bli qvitt de radikalas välde, hjertligt välkomna hans myndighet. Man afvaktar med otålighet den tid (Oktober), då de första afdelningarne af franska trupperna skola lemna Mexico. Sedan presidenten Johnson utfärdade sin proklamation mot kejsar Maximilians blokad, intaga Förenta Staterna en mera fientlig hållning mot mexikanska kejsardömet, än någon förut velat tro om Unionsregeringen; men eftersom hvarje mot Maximilian successive taget steg enstämmig folkt vid neu skic kojs: tion nan att understödjos af amerikanska pressen och st, bör man ej bli förvånad, om han skulle gitvet tilltälle kasta bort hvarje sken af tralitet i hänsyn till mexicanska frågan och ka en väpnad styrka, för att köra ut ten. Om detta skall stärka hans posiinom Unionen, skall han föga tveka, inhan uttager steget, och om försök göras bry a med våld den kejserliga blockaden, skola ti ning ic J uppgift uppståt Mexico. teriela Ifällen för Förenta Staternas inblandke fattas. I Jurnal des Debats har gjort sig till att hänvisa på de svårigheter, som, sför Frankrike af sakernas ställning i De äro enl. bladet fyra: Först me hinder. Man har nemligen öfverenskommit om, alt franska armöen skall draga sig tillbaka vid trenne olika tidpunkter, en tredjedel hvar gång. Men armeen i Mexico är redan nu ej illlräckligt stark, och man fruktar derför, att dess säkerhet skall hotas, då den minskats till två eller tillochmed en tredjedel. Denna svårighet kan dock undanrödjas, om kejsar Maximilian före första Ut. I i I I I rymningsterminen afsäger sig kronan. Men! då skulle en ny svårighet, den andra, uppstå, neml. de i Mexico boende fransmännens intressen och personliga säkerhet. Det är tillräckligt att betrakta denna anarki, som i dag råder inom Maximilians motståndares läger, för att kunna göra sig ett begrepp om den anarki, som skulle utbryta efter kejsarens afresa. Det är nästan säkert, att Mexico skulle återtaga sina vanor af borgerligt krig och röfverier; men de franska köpmännen skulle äfven nödgas bjuda spetsen åt de känslor af hämnd, som en intervention alltid qvarlemnar, och att taga sin tillflykt till en ny intervention till deras förmån efter den, som egt rum, synes svär!. Den tredje svårigheten är utsigten till ett krig med Amerika, oaktadt öfverenskommelsen om utrymmandet och på grund af presidenten Johnsons vägran att erkänna blokaden af Matamoras, emedan den ej är effektiv. Till principen, menar bladet, xäro Frankrike och Amerika i detta afseende sedan längre tid tillbaka eniga; en strid är derför icke möjlig, men ett franskt krigsskepp kryssar utanför Matamoras, och om det är sannt, att presidenten skickat örlogsfartyg till denna punkt, för att gitva kraft åt sim proklamation, så kunna vi i hvad ögonblick som helst erfara underrättelsen om den beklagansvärda olyckan: sammanstötningen at tvenne flaggor, hvilka för hafvens frihet alltid borde vara förenade. Vi hoppas, att denna handling af hr Johnson icke är resultatet at en beräkning, och att han tänker på att begagna sig af sakernas ovissa ställning i Europa, för att göra sig populär, i det han försöker påskynda vårt altåg ur Mexico och traktar efter den farliga äran, att hafva trotsat franska regeringen. Den sjerde svårigheten är den mexicanska frågans finansiela sida. Franska regeringen är visserligen icke juridiskt ansvarig för de lån, som Mexico gjort i Frankrike, men den stora massan har tott sig väl placera sina kapitaler, emedan alla myndigheter tagit lånen under sin protektion. Detta räsonnemang har betydelsefulla sidor, som ej kunna förbises. Den mexicanska frågan tyckes fortfarande vilja resa sig som pöke mot Napoleons alla politiska kom: ett 8 1—