Göteborgsposten – 11 september 1866, sida 1

Då sällskapet fram på natton bröt upp och i bacchanaliskt jubel tumlade ned till vagnarna, följdes jag och Raoul åt efteråt. I förstugan hviskade han något till damen i kontoret; hon svarade blott med en rörelse på hufvudet och något tvifvelaktiga miner.