Göteborgsposten – 4 september 1866, sida 2

Från Utlandet. Vårt ena gårdagstelegram bragte oss den ej ovigtiga underrättelsen, att kejsar Napoleon bitallit utrikesministern Drouyn de Lhuys afskedsansökan och till hans eftertöljare utnämnt markis de Moustier, för närvarande gesandt i Konstantinopel sedan 1861. Tills denne senare hinner anlärda, handhafver inrikesministern Lavalette utrikesportföljen. Drouyn de Lhuys ansågs representera den emot Preussen sientliga meningen, under det Lavalette förfäktade med statsministern Rouher en motsatt åsigt. Då nu den förre nödgats afgå, är det möjligt, att man deri skall vilja se en mot Preussen vänlig tendens hos franska regeringen. Hvilka åsigter, Moustier i detta fall hyser, känna vi icke. Men antagligt är dock, att det ej så mycket är för Preussens, som mera för Italiens och de uppstigande orientaliska förvecklingarnes skull, som Moustier kallats att öfvertaga det hedrande uppdraget. Drouyn de Lhuys är som bekant en vän af påtven och har på sin räkning åtskilliga syn