Göteborgsposten – 4 september 1866, sida 1

skäl för att denna overksamhet skall komma att fortsara ännu någon tid. Ryssland är alldeles otörmöget att med eftertryck företaga ågon inblandning, emedan det saknar jernvågar, som kunna föra dess trupper och materiel till vestra gränsen. Ryssland befinner sig, hvad dess deltagande i en europeisk förveckling angår, ej i bättre ställning än under Krimkriget. Förutom mellan W arschau och Petersburg samt Petersburg och Moskwa finnes inga stambanor inom riket. Warschaulinien har visat sin duglighet för undertryckande af polska upproret. Men ett jernvägsit öfver de stora medelpunkterna för betolkningen i Ryssland, så att trupper kunde sammandragas från alla håll, skulle vara af nöden, innan Ryssland kunde inlåta sig i en konflikt med en sådan makt som Preussen och under ågorlunda jemnlikhet. Men om Ryssland nu oförberedt, är det dock lika sannt, att det ej skall förblifva så under många år till. Under två eller tre år har jernvägsbyggandet fullföljts med oerhörd verksamhet. En i Petersburg nyligen utgifven ofsiciel öfversigt sätter oss i tillfälle att se, hvilka linier som nu ro färdiga eller snabbt nalkas sin fulländning, och hvilka andra linier som anses för de nödvändigaste och på hvilka regeringen skall under de närmaste åren koncentrera hela sin kraft. Det är derföre möjligt, att med någon noggrannhet antyda, hvilket slags jernvägssystem Ryssland skall ha inom en ej så särdeles aflägsen tid. Först ha vi den stora stambanan från Petersburg till Moskwa, 400 mil); små bibanor från Petersburg, c:a 50 mil; PetersburgWarschaubanan med en utgrening mot preussiska gränsen, c:a 800 mil; och linien från Warschau till österrikiska gränsen samt utgreningar i Polen, omkring 440 mil. Detta är hvad som gjorts i norr och vester. . I söder finnes en kort bana från Odessa till Balta, med en bibana vesterut mot Tiraspol, c:a 256 mil, hvilken står alldeles utan samband med norra systemet. Omkring 90 mil äro under arbete i Volgaoch Donda nära Growchevsk. Flera linier utstråla från Moskwa mot öster till Nischnei-Nowgorod, c:a 274 mil; åt nordost till Sergnievsk, 44 mil; sydost, till Riazan och Koslof, 260 mil. Sist af alla på denna lista är den säkerligen icke långt framskridna linien från Dunaburg öfver Witepsk och Smolensk till Orel, omkring 630 mil. Samtliga dessa linier upptaga en längd 235 mil, af c:a 3,. af hvilka c:a dan äro öppnade för trafiken. 2,570 mil reNär dessa äro tullkomligt färdiga, skall Ryssland hafva tvenne stora stambanor från hjertat at riket åt nordvest och Östersjön — d. v. s. från Moskwa till Petersburg och från Orel till Diänaburg och Riga, förutom en eller tvenue enstaka linier i söder, de som utstråla mot öster från Moskwa, och den stora stambanan från Petersburg till Warschau, samt mot preussia och österrikiska gränserna. Den stora bristen är i söder, alldenstund föga mer än ett eller ett par steg tagits, för att sammanbinda Moskwa och Orel öoch derigenom Östersjöprovinserna med södern samt hamnarne vid Svarta Hatvet, Azowska sjön och Kaspiska Hafvet. Denna brist är stor i kommersielt hänseende, men ännu mer ur militärisk synpunkt, ty den ryska armeens förnämsta stationer äro i söder, såväl som de förnämsta kolgrufvorna, med hvilka man måste stå i förbindelse, för att kunna hålla banorna i verksamhet. Derför skola under de närmaste åren de väsentligaste arbetena komma att utföras i söder. Först och tråmst skola Moskwa och Orel sammanbindas under loppet ar nästa år, ) Alltigenom engelska mil, gefär lika med 1 svensk. 6 engelska mil un