Göteborgsposten – 4 september 1866, sida 1

Men resultatet blef detsamma; vittnena som velat undvika blodsutgjutelse hade ej laddat någotdera af vapnen. Ursinnig öfver detta bedrägeri och de ogillande rop som uppstämdes öfver hans laga feghet, kastade Kelser med en ed ifrån sig pistolen, drog sin dolkknif och rusade på sin motstandare. Men denne som bibehållit hela sin kallblodighet undvek hugget och i det han ledigt drog sig omkring bordet yttrade han med köld till uslingen: — Tre gånger har du försökt att taga mitt lif; en gang är nog för mig för att döda dig. Han drog upp en revolver ur fickan och sträckte Kelser till sina fötter med pannan krossad at en kula. Juryn som blef tillkallad afkunnade den dom att den unge mannen skjutit sin motståndare endast till sjelflörsvar. Han kunde fortsätta sin resa och några år derefter satte händelserna honom anpo i tillfälle att visa prof på tapperhet. Kanhända tillochmed några af dryckeskämparne i Jefferson-House kunde igenkänna honom i den grupp af förbundsarmcens generalstabsofficerare som ar 1865 gjorde sitt intåg i Richmond efter en följd af segerrika blodiga drabbningar.