Göteborgsposten – 3 september 1866, sida 2

nagon tid sedan en sarskiIild inspektor ull Alabama och Georgia, för att undersöka dervarande negrers nöd. Inspektorn, som, för att få bättre reda på sanningen, incognito genomrest nämnda länder, uppgifver, att skildringarne om nöden äro mycket ötverdrilna. Inket enda fall har förekommit, då en neger omkommit at brist, nöden härleder sig till största delen af sysslolöshet. Man talar i Förenta Staterna äfven mycket om presidenten Johnsons uppträdande mot kejsar Maximilian i Mexico. Ej nog med att han förklarar dennes proklamation om Matamoras blokad för en kränkning af Förenta Staternas rättigheter, säger han äfven, att hvarje försök, att sätta proklamationen i kraft mot Förenta Staternas regering eller medborgare, skall förhindras. För att ge kratv åt denna förklaring, ha amerikanska krigsfartyg sändts till Rio Grande, der en fransk korvett redan förut ligger. Johnsons uppträdande på detta sätt är faktiskt en inblandning i ett annat lands angelägenneter. betta skulle kunna vara liktydigt med ett krig, om Frankrike ej beslutat att lemna Mexico åt sitt öde, likasom troligen Maximilian äfven snart gör. Från Puebla skritves neml., att det österrikiska krigsskeppet Dandolo i Vera Cruz ligger färdigt att emottaga kejsaren och återföra honom till Europa. Kejsaren skall redan hafva begitvit sig till Cuernavaca, för att undandraga sig transmannens öfvervakande. Deritrån skulle han begilva till Vera Cruz och från Dandolor afsäga sig väldet till förmån för Juarez. Ått detta ej saknar all grund, framgår ul de franska kolonisternas utvandring i massa och de mexicanska papperens oerhörda fallande. Mexico är för öfrigt alldeles undermineradt at intriger och politiska stämplingar. Santa Annas operationer, hvilka hivtills lemnats nästan utan afseende, hafva visat sig verksammare än man trott. Det är första gången inom Mexicos historia, som en politisk intrig eller sammansvärjning antagit så stora proportioner, utan att en idare funnits derinom. Genom en ren tillfällighet upptäcktes denna konspiration, och kejsaren har nu intagit en ståndpunkt, hvilken skiljer sig himmelsvidt från hans förra mildhet. Under två dagar har 60 personer häktats, bland dem sådana som bekläda de högsta militära och civila platser och voro kejsarens bästa vänner. Ett vackert bevis på mexicansk troher! Då man ej kunde få tag i Santa Anna, trån tog man honom istället hans förmögenhet, hvilken uppgår till millioner, som kommo den hårdt ansatte Maximilian väl till pass. De kejserl. trupperna betalas af Bazaine, som efter Maximilians afresa troligen skall lemna dem till den president, som erkänner den mexicanska skulden. Till förvirringen i Mexico kan man äfven sluta af en i Vera Cruz utkommande fransk tidning, som säger: Så mörk som nu har vårt lands politiska horisont aldrig variu. Öfverallt åskmoln, öfverallt fasor och natt; ingenstädes ljus eller hopp! Kan kejsaren ej mera rädda vårt land? Otverallt ha vi fiender och vännerna äro för svage. Store Gud, huru skall det gå? Det är helt naturligt, att denna prekära ställning i förening med det till ostentation gränsande offentliga krusandet mellan Ryssland och Amerika ingalunda är at natur att höja stämningen i Frankrike, der man nu nödgas erkänna, att Åvom Mexico icke kan stå på egna fötter, har Frankrike hvarken vilja eller makt att hålla det uppe. Härtill kommer kejsar Napoleons vacklande helsotillstånd, Preussens utvidgning och den stora allmänhetens skarpa ogillande häraf. Med eller utan Frankrikes gillande har emellertid Preussen slutligen fått fred med Österrike, och utgör fredsfördraget egentligen blott en omskrifning af fredspreliminärerna. I en af dess artiklar förbehålles en revision af det mellan Tullföreningen och Osterrike bestående handelsoch tulltordrag. som fortfar att vara i kraft, men med rätt för båda parterna utt uppsäga det med ett hallt års uppsägningstid. Sedan un fressfördraget ratificerats, äro preussiska wmupperna i snabb återmarsch från de ocenporade österrikiska länderna. Preussiska regeringen har vidtagit nödiga åtgärder för ate de österrikiska sangarne skola så fort som möjligt kunna utlemnas, och det stora lägret i Cöslin, der de tlesta fångarne höllos under uppsigt, har redan upphäfts. Antalet af de österrikiska fångar, som uppehålla sig i Preussen, skall utgöra mer än 80,000, under det Österrike endast gjort 391 preussika fångar, fem olficerare inberäknade. Fredsfördraget mellan Preussen och Baden, hvilket undertecknades d. 17 sistl. Aug., bestämmer i det väsentliga endast, att storhertigdömet skall inom två månader betala konungen af Preussen 6 millioner gulden i ersättning för krigskostnader, och att skeppsfartsumgälder på Rhen skola bortfalla från d. 1 jan. 1867, såframt de samtidigt älven afskaffas af de andra tyska staterna, hvilkas A.. A: Agna till dan nämnda fladan