Göteborgsposten – 1 september 1866, sida 2

—1111—1 1171861 18UÅU11 191 OM VvCLnRa BLUE ÖGUYGI( 100 thaler. Furst Metternichs berömda slott Johannisberg har erhållit 67 man preussiska soldaer till garnison. Man motser med en viss oro de händelser, som nu förberedas i Orienten, der allt intyder, att den orientaliska frågans lösning ir närmare än man tror. Ryssland utvecklar iter en feberaktig verksamhet och Porten klagar med rätta öfver, att det såväl har sin hand med i spelet i afseende på tvisten med Grekland, som det ock söker underhålla jäsningen inom Portens slaviska provinser, i Montenegro och Serbien. 1 Bosnien, Herzesowina och Albanien är allt moget till uppror. Montenegro klagar öfver föredragsbrott. Det hotas från trenne håll af turkarne, som utskeppa trupper i Suttorina, i Dugadalen anlägga nya befästningar orh koncentrera en stark truppmassa vid Novibazar mellan Gamla Serbien och Montenegro. Akver serbiska regeringen har gjort denna senare truppsammandragning jemte de turkiska uppställningarne längs Drinafloden till föremål för beskyllningar och har äfven å sin sin sida företagit truppsammandragningar längs gränsen. Ryssland söker nu att tå Serbien och Montenegro att gå tillsammans. Om upproret på Kreta erfar man nu följande detaljer: I Maj månad d. å. egde ett stort folkmöte rum i närheten af Canea. Här samlades den kristna befolkningea från alla kanter af ön eller skickade åtminstone sina representanter dit. Någon formlig tillåtelse gafs visserligen icke till hållandet af detta möte, men det tyckes likväl hafva tolererats. Grekerna infunno sig obeväpnade och talade med stor hofsamhet om sina angelägenheter. Der egde ej den minsta oordning rum. Mötet utsåg en komitt om 25 medlemmar, till hvilka senare anslöto sig delegerade från alla punkter af ön, och denna komit sände en böneskrift till sultanen samt till guvernören på ön, Ismail Pascha, hvari kretenserna bådo om att bli befriade från vissa afgifter och tillika beklagade sig öfver öns dåliga förvaltning: klagomål, som hvarken voro nya eller ogrundade. Sedan året 1841, då ön åter kom under Portens välde, hafva nya skatteökningar och godtycklighet stått på dagordningen, och endast sällan gjorde turkiska regeringen sig omaket att återupprätta någon begången orättvisa. Då och då gjordes visserligen några eftergifter; så t. ex. gick man in på upprättandet af provincialråd och garanterande af trosfriheten genom lag; men dessa medgisvanden stå endast på papperet och hafva aldrig trädt i kraft. Nämnda petition blef alldeles icke besvarad, och komiten vägrade att upplösa sig, då den blef af myndigheterna dertill uppmanad. Några häktningar företogos, och jäsningen hos befolkningen nådde en betänklig höjd. Guvernören fann sig nu föranledd att utfärda en hotande proklamation, hvilken hade till följd att upproret bröt löst. På Cypern har en allvarlig tvist uppstått mellan Förenta Staternas konsul Palma de Casuola och nudiren i staden Larnaca. Då neml. en konsular-gendarm nyligen bortfördes af den turkiska myndigheten, såsom en utskrifven, hvilken underlät att infinna sig, fordrade konsuln, att hans tjenare skulle till honom utlemnas. Denna begäran medgafs, men med det förbehåll, att den ifrågavarande personens egenskap af konsularbetjent skulle bevisas; men, konsuln, som anser sin nation kränkt genom nudirens handlingssätt, begär nu som upprättelse, att en salva af 21 kanonskott skall lossas till ära för Förenta Staternas stjernbaner, att nudiren skall afsättas och pashan öfver Cypern erhålla en tillrättavisning; i motsatt fall skola de amerikanska, i Medelhafvet stationerade krigsfartyg nedskjuta öns sjöstäder. Ali Pascha, som öfverraskats genom dessa fordringar, har ännu icke svarat. I Konstantinopel påstår man, att de amerikanska konsularagenterna hysa den hemliga afsigten, att vilja på Turkiets bekostnad bemäktiga sig en sjöstation i Medelhafvet, lik den England redan eger i ön Malta. I Spanien ser tillståndet ohållbart ut. Sinnena äro upprörda, och regeringen, som känner sig vara alldeles utan stöd inom landet, tillgriper med hvarje dag nya våldsverk. Landets kredit aftager, så att banksedlarne, hvilka hittills endast betalte 2 pret agio, nu förlora 6 pret. I Madrid går ett rykte om försök till attentat mot drottningens lif. En skomakare skall hafva stött efter henne med en knif, men hennes snörlif afvärjde nu, såsom förr en gång, stygnet. I Frankrike visar sig någon rörelse hos de många innehafvarne af mexicanska obligationer, och man beskyller regeringen för att ha gifvit desamma en oegentlig kredit, genom att understödja de mexicanska lånen. Roger Beauvoir, en bekant romanförfattare, har aflidit. Hans egentliga namn var Bully. Han hade genom sina ätventyr, sitt AarAliga Kf AAh 8 Te (SA on häuoctna