Göteborgsposten – 30 augusti 1866, sida 1

— Om Humbug. Det fauns en gång, berättar en person som rest vida omkring, en man som hade funnit på en undergörande salva, som var helsosam till allt. För att nu bevisa sin salvas kraft skar han svansen af sin hund, smorde litet salva på stumpen och ögonblickligen växte det till en ny svans. Derpå smorde han in den afskurna svansbiten och — si, straxt växte det fram en ny hund vid densamma. Till slut visste mannen sjelf icke, hvilken at hundarne det var, med hvilken han först börjat experimentet. Barnum, samlaren af de mest olikartade kuriosa och obegripligheter, skulle i sin bril janta period, då man ännu trodde på de apor med fiskstjertar som figurerade i hans museum, utan anstöt ha kunnat producera den ofvannämnda salvan, ty han var aldrig blyg då det gällde att förevisa menskligheten vidunderligheter. Men han har föredragit att upplysa sina samtida om humbugens egentliga natur och historia, en uppgitt hvartill han är lika kompeteat som den ofvannämnde salv-doktorn i den högre läkarevetenskapen. Allaredan