Göteborgsposten – 29 augusti 1866, sida 2

Sådcllstskaä IIHAÄnSCTnA SKolå alvenltedes sta under preussisk förvaltning. Om), säger Journal des Debats i hänsyn härtill, om Preussen går för långt i sina fordringar och låter sig törledas till att vilja göra Sachsen till ett slags departement i Nordtyskland, har man skäl att antaga, det Frankrike ej skall tillstädja kullkastandet af en stat, hvars upprätthållande det så bestämdt begärt. Ilärat kan oenighet uppstå, och derifrån till en diplomatisk konflikt är vägen kort. I Nordslesvig söker Preussen nu äfven att göra allt, för att omintetgöra frukterna af sin eftergift rörande befolkningens hörande. Till Fdrelandetskritves trån Harderslev, att Åunder det de tyska tidningarne oupphörligt ropa på danska agitationer i Slesvig och uppmana till de strängaste åtgärder mot agitatorerna, och under det myndigheterna i Flensborg tillochmed nyligen arresterat en person, derför att man misstänkte honom för att kringbära adresser i dansk anda, meddelar en Flensborgstidning, att adresser i preussisk anda från Haderslev och Åbenrå afgifvits till öfverpresidenten ölver hertigdömena och af dem emottagits. Samtidigt säger, helt visst ej utan samband härmed, Bismarcks organ Nordd. allg. Zeit. i Berlin, att idet förtjenar att i afseende på Slesvig-Holstein framhållas det i Nordslesvig uppträder en liflig tysk agitation mot de danska agitationerna derstådes— hvilken notis naturligea afser att förvilla Europa i afseende på den verkliga stämningen i Nordslesvig. För att understödja de preussiska agitationerna och göra det danska partiet mod,löst, tillkännagifver den preussiska civilkommissarien i Slesvig, hr v. Sedlitz, ötverallt, att de preussiska sinnade i Nordslesvig icke behöfva frukta någon delning eller afträdelse söder om Christiansfeld, och at någon omröstning endast kan ifrågakomma i det -Törninglehnska området, som har särskilda företrädesrättigheter. Detta Preussens nästan utmanande beteende måste kännas djupt i Frankrike, der alla tidningar, nästan utan undantag, ifrån de ofsiciösa och ned till Siccle, i lifliga färger skildra det preussiska förtryckssystemet i dn eröfrade staterna och den förbittring, som det väcker hos befolkningarne. Tillochmed i Moniteur framträder en sådan tendens. De tyska tidningarne i Rhenprovinserna blitva f. n. ofta konfiskerade i Frankrike, emedan de innehålla häftiga angrepp mot den kejserliga regeringen; men enskilda artiklar i dessa tidningar gå likväl öfver i franska pressen, och företrädesvis sådana, i hvilka det framhålles, att Tyskland nu bör begagna tillfällst, då Preussen står med en stark och segerrik arme, för att åter sätta sig i besittning ar Lothringen och Elsas. Största betydelsen ha dock Preussens fortsatta rustningar, hvilka kunna tvinga Frankrike till afgörande beslut, för att komma sin motståndare i förväg. Ågitationen mot Preussen är öfverhutvud så starkt i tilltagande inom den franska pressen, av det icke längre kan ligga i den franska regeringens plan att moderera stämningen hos dut franska tolket. Från Ryssland meddelas angående polackarnes uppror i Irkutsk, att man tunnit revolutionära upprop och korrespondenser hos den sångne polacken Domfraflski, som var stabschef för den siberiska legionen. Insurgenterna bildade fem regementskadrer, förselda med krut och vapen. Bland manskapet funnos ätven liemän från Transbaikalien. D. 5 Juli hade 200 polska fångar införts till Irkutsk. Frankrikes Moniteur berättar, att den atlantiska telehrafen torttarande arbetar och icke kan betordra alla de depescher, man vill skicka med densamma. Snart skall den gamla och den nya verlden likväl halva ett annat medel till elektrisk förbindelse. Underrätelser från Victoria på Nordamerikas vestkust törmäla neml., att den ryska telegrasen är färdig ända till sjön Frazer. Arbetena vid densamma bedritvas med ilver, och linien skulle d. 1 Aug. hafva uppnått den punkt, som är känd under namn af klippan houilliel-. Mer än 250 lastdjur voro sysselsatta med transport af jernträdarne och lilsmedlen. Från Frankfurt omtalas, att då preusiska trupperna inryckt i den triat staden, kallade deras betälhafvare, general Manteulsel, den amerikanske gesaudten derstädes, Murphy, till sig och underrättade honom om, itt han ej kunde förebygga, det han och hans andsmän finge preussisk inqvartering, liksom Frankfurts öfriga innevånare. Men Murphy satte sin hatt på hufvudet och gick med orlen: IIr general! Tillåt mig göra eder uppnärksam på, att den amerikanska flottan ligser i Östersjön. Och amerikanarne slupo nqvartering. En merändels väl underrättad korresponlent i Belgien omtalar, att kejsarinnan af Mexico till Napoleon meddelat ett slags nuntligt ultimatum, och då franske kejsaren j kunde ingå på något af de uppställda viloren. tillkännagaf keisarinnan före yu 1 afraRga