Göteborgsposten – 28 augusti 1866, sida 2

samlat sig och stormade tjutande framat under sin Scheiks anförande. Striden var blodig men alla häll sökte lemningarne af riidda sig ut genom ha förföljde dem och fil en mde em kort; Slagna sribrytarskaran nen till hafvet. Vi innu manga under Hykten; blott få al d lyckades nå ned till stranden och ut till sina fartyg. I deras läger på slätten framför staden jorlde vi ett rikt byte. Da det första segerruset lagt sig och hertigen kommit till besinning efter glädjen öfver utt sitt älskade barn, örverhopadle c amle mig med tacksägelser och bad mig och mina stallbröder till belöning medtaga ur hans utkammar så mycket guld och andra dyrbarmterse en neter IS vi dem kunde orka bira. Thiodolf och ett tva ar andra af mina unga kämpar läto ej detta rade att ganger; men jag Vv mottaga nagon sadan lön. Da tycktes hertigen )lifva tankfull; han frågade om mitt fäderneslaml och min börd, hvarom jag i få ord gat honom upplysning. Medan Julia derefter omtalade vara händelser i Jerusalem och på den anga hemresan, sag han voxelvis på henne och mig med en forskande blick, som dock snart örv hvad mod, andlades i ett godmodigt smalcende. — Är du en konungason, Hjalmar, och mera är, har du visat ett sudant ädelså har det varit orätt af mig att bjuda