Göteborgsposten – 28 augusti 1866, sida 1

af dessa ögons himmel. Derefter skyndade jag bort, ned till mellandäcket, der jag vandrade hit och dit mellan mina sofvande kämpar och sträfvade ärligt att frammana Theodolindas bild för mitt inre öga; men en hemlig röst tillhviskade mig den förföriska tanken att intet löfte ännu band kiämpen vid denna qvinna. Vi stego i land vid ett fiskläge på en mils afstånd från Salerno och begafvo oss på vägen till staden. Men skaror af slyktande menniskor kommo emot oss och berättade att en här fribrytare, som om natten ankommit med en hel flotta, hade öfverfallit och intagit Salerno, fångat hertigen, och att de nu plundrade staden. Jag kastade en frågande blick på mina stallbröder som de besvarade med att slå på sina sköldar. Med den förfärade Julia emellan oss drogo vi skyndsamt åstad, genom strömmen af de beständigt bortilande flyktingarne, som förvånade veko at sidan. I närheten af stadsporten mötte vi en skara krigsmän som kom utspringande; det var den öfverblifna delen a stadens besättning som måst vika för öfvermakten och nu upplöste sig i vild flykt. Slående på våra sköldar, spärrade vi vägen; jag befallde dem att vända om och visade dem deras furstes hemkomna dotter. Vil åsynen aj