Göteborgsposten – 18 augusti 1866, sida 1

betsklassen alt att en praktisk och andamalsenlig arbetareförening kommer till stånd bör vara så tydlig och klar, att man kan antaga, det morgondagens möte skall bli så allmänt besökt, som ärendet krätver. Till Göteborgs jernvag har från d. 10 till och med d. 17 dennes anländt 39,061 ctr div. jerneffekter. Under samma tid al skeppades till utrikes orter det ansenliga qvantum af 84,314 ctr och utgingo för skeppning på inrikes orter samt till förbrukning på platsen 5,441 ctr div. effekter. Kanonangslupen Ingegerd, chet premierlöjtn. N. A. Vischerslröm, ankom i förgär afton på strömmen och ankrade vid Nya Varfvet. Fartyget har under någon tid uppehållit sig i Nordsjön som skyddsbetäckning för nordsjöfiskrarne. Ängt. Argo. Norska Aftenbladet be rättar, att för ångl. Argos inbogserande till Kristiansand af ångs. Coral Queen begärts 1,000 pd sterling, hvilket dock efter öfverenskommelse nedsatts till 600 pd sterl. stranvdvrak. Enligt rapqort från Uddevalla sjötullkammare ha från ett å Skagen strandadt, af besättningen ötvergifvet fartyg räddats 8 st. segel och 55 block, äfvensom från fartyg i sjön blifvit bergade 200 famnar ankarketting, 1 ankare, 1 skeppsklocka, 1 styrratt, 2 kaminer, 22 segel, några mindre ket tingar och annat skeppsgods. Å samtliga dessa effekter skall auktion hållas i Lysekil d. 28 d:s kl. 10 f. m. Bropenningarne i Ystad. Vi omnämnde i tidningen för förl. Onsdag, att en handlande i Köpenhamn fått för ett parti fjäder om 23, skålp., som från den till Ystad ankommande preussiska postångaren blifvit transporteradt till ett från samma hamn afgående Köpenhamnsångsartyg, betala i bro penningar 23 rdr 50 öre eller 1 rdr pr skålp. En Ystadstidning upplyser nu att denna fjäder skulle i stället varit plymer, hvilken artikel är åsatt en tullafgift af 7 rdr 50 öre pr skålp. Vi yttrade, då vi anmärkte den högt tilltagna broafgiften i Ystad, att densamma i Göteborg skulle uppgått till 3;, öre pr skålp. Enligt den meddelade upplysningen skulle den dock blifvit högre, eller 7!1( öre pr skålp. Detta är i alla fall 13 gånger mindre än i Ystad. Men härtill kommer att den ifrågavarande varan var transitogods, för hvilket i Göteborg, erlägges endast 10 öre pr ctr eller 10 öre pr skålp. Ystad tager sålunda för dylikt gods i det alldra närmaste 1,000 gånger så mycket i bropengar som Göteborg, hvars kajanläggningar dock torde vara dyrbarare än Ystads. Detta förhållande är visserligen temligen talande för oss svenskar. För den danske handlande, som här blifvit lidande, är det utan tvilvel äfven talande, att han, derför att hans vara tillåtits föras öfver Ystads kaj, fått betala en summa, hvilken utgjorde sex gånger så mycket som hela frakten från Dresden (hvarifrån lådan afgick) till Ystad. Han afråder också en hvar dansk trafikerande att begagna denna väg och yttrar, i sin förmodan att ifrågavarande taxa är öfver hela riket gällande, att densamma är okänd i det öfriga civiliserade Europa och utan tvifvel skall mera skada än gagna Sverige. Den ofvan omnämnda Ystads-tidningen medger, att merabemälda taxa är väl hög och att en ny sådan är under utarbetande. Detta är också at nöden, såvida icke den ringa befordran af traktgods som nu eger rum via Stralsund skall helt och hållet upphöra sedan ändpunkten för trafiken blifvit förlagd från Malmö till Ystad. Från Nordslesvig skrifves till Fedrelandet i ett bref från Flensborg bl. a.: Ett svårt slag synes hota oss, värre än allt hvad som bittills skett. Ty rundtomkring oss ljuder det visserligen, att något skall återlemnas till Danmark, men hvad detta nagot är, derom få vi endast otillfredsställande antyduingar. En remsa af Nordslesvigt, Nordslesvig, men icke Mellanoch Sydslesvig, några distrikter af det nordliga Slesvig och dylikt — så betecknas det som skall afträdas. Det ser i sanning föga tröstrikt ut. Förgäfves söka vi här efter en sund och stor tanke. Det är ej fråga om, att Slesvig skall delas efter nationaliteterna, sa att det, som är öfvervägande danskt, skall tillfalla Danmark, det, som öfvervägande antagit tyskt språk skall anknytas till Tyskland. Det är ej heller tal om, att det skall bli en omröstning öfver hela landet och att derför delningslinien skall bestämmas af vederbörande regeringar i nära öfverensstämmelse med omröstningsresultatet, som hänsynen till naturliga gränser och dylikt skulle tillstädja. Om allt detta är det, efter hvad vi hittills hört, icke tal. Det ser ut som om, till ersättning för en stor orätt, blott en nådegafva skall kastas till den förorättade, men icke som om man med fullt allvar tänker att, i stället för det förutvarande tillståndet, som var grundadt på den historiska rätten, sätta ett nytt tillstånd, grundadt på en annan och helt visst högre rätt, nemligen hvarje folks naturliga rätt att fortfarande helt och odoladt vara, hvad det under tidernas lopp ut vecklat sig till, denna höga, omistliga rätt, som yttre våld aldrig kan upphäfva så, att upphäsvandet erhåller sann rättskraft, emedan rätten först då skall upphöra, när folket uppgifver sig sjelft, glömmer sitt språk, sina minnen, förlorar hela sin själsprägel, och sålunda upphör att vara det folk, det först var! I Man oo banka än . FUH aoannaga Måä