Göteborgsposten – 16 augusti 1866, sida 1

Ställaingen i Nordamerika. Det är nu icke mora så som för tre eller fyra år sedan, då de nordamerikanska fristaternas förhållanden utgjorde den utrikesfråga, som väsentligen upptog tidningarnes spalter. Dessa stater skola likväl alltid med sin dagligen stigande utveckling och betydelse göra anspråk på den allmänna uppmärksamheten, isynnerhet så länge den nuvarande krisen fortfar, d. v. s. tills frågan om negrernas ställning i samfundet blifvit fullständigt löst, och tills de för fem år sedan utträdda staterna återförenats med Norden och helt och hållet inordnats i unionsförfattningen. Men till bådadera är det ännu långa utsigter, hufvudsakligen på grund af den tvist, som härom uppstått mellan presidenten Johnson och kongressens radikala majoritet. Denna strid yppar sig vid nästan hvarje större förslag, som framkommer inom kongressen. Först uttalade Johnson sitt veto mot lagen om de frigifnas byråer i Sydstaterna, och förslaget om detta vetos kullkastande erhöll icke inom senaten de nödiga 23 af rösterna. På grund häraf steg presidentens sjelfkänsla: han jemförde sig med de romerska folktribu