invinta lyckan, skulle det sluta lika bra för honom som för hans herre. En afton hade han dolt sig i hopen bakom herr de Marchambaud som kommit att utöfva sin industri i le pays latin och som efter vanligheten redan vunnit några rullar guldmynt. Detta tycktes honom vara ett gynnsamt. lillfälle att studera hans metod, för att ötrverlyga sig om fördelarne af hans kompensationssystem. Hans öfverraskning blef stor du han såg sin patron alldeles öfvergifva de numror som mest sällan kommit upp under föregaende mänad, ehuru den sistnämnde sagt honom att hans metod just bestod i att halla på sådana numror, och i stället envist hålla sig till de ofta utfallande numren och särskildt till det nummer som oftast utfallit, ehuru dessas goda lycka enligt den stora kompensationslagen borde vara uttömd. Detta gaf honom anledning till begrundande. Han trodde tillochmed att han skulle kunna draga fördel af denna upptäckt. Herr de Marchamband hade kanhända gjort bättre i att sjelf gå långt in i förstaden för att inhemta hvad hans agent hade att meddela honom i stället för att gifva denne sin adress, ty han besvärades ofta af hans visitor.