Göteborgsposten – 15 augusti 1866, sida 2

att med oshymd blick skilja emellan det egoistiska skyddssystem, hvilket främst ställer några enskildas intressen, och frihandelssystemet, hvilket endast genom rättvisa och jemnlik behandling af samhällets alla medborgare vill befrämja allmänt väl. Finska foreläsningar i Marstrand. Härom berättar en korresp. från nämnde stad till 4Helsingfors Tidningart: Af sorstroelser under den första badsejouren förtjenar omnämnas ett föredrag, som för oss finnar hade ett specielt iutresse, emedan det behandlade: Ålitteraturförhållandena i Finland under de senaste femtio åren, eller sedan skiljmessan från Sverige. Föredraget var närmast foranledt af en mängd frågor i förevämnde syfte och hölls af en härvarande landsman, t. f. professorn Lavonius. Föredraget var indeladt i tvenne seanser, som tillsammans upptogo omkring tre timmar, och var så talrikt besökt som den rymliga societetssalongen det tillär. På faktiska upplysningar var föredraget mycket sikt, en omständighet så mycket mera lörvånaode, som minn.t utgjorde den enda källa talaren var i tilllalle att rådiraga. De s. k. fennomanska sträfvandena följdes al publiken med synnerlig uppmärksamhet samt framkallade senare många frågor. Talaren omnämnue naturligtvis äfven de stora reformer, som under de senaste åren införts i vårt land och berörde fven flyktigt nagra af de vigtiga frågor som vid näsia landtdag komma att behandlas. Efter slutadt för drag framtradde den frejdade författaren till berättelserna ur svenska historien, prof. Anders Fryxell, som i ett varmt och hjertligt tal tackade talaren för cen njutning han skänkt de talrika åhörarne. Sär-kildt berörde prof. Fryxell de s. k. fennomanska afvandena, hvilka ban ansåg helt naturliga och tullt berättigade, samt gjorde en jemförelse mellan svenskan och finskan i Finland samt förhållandet I n fomilj, der sonen småningom känner sig myndig och önskar handla på egen hand, huru detta oftast ej kan ske utan många strider, men fadien slutligen måste gitva med sig. Så ock måste Sverige se Suomis sträfvand n och derjemte glädja sig at. att det år hon som lagt grunden till den kulturutveckling, hvilken alltsedan föortgati i Finland. Härvid jemförde prof. Fryxell de olika förhållan ena på norra och södra sidan af finska viken. Slutligen betecknade han den tidpunkt aflägsen, liksom det mål stort, hvilket finnarne förelagt s 7. g. Expositionsbesökamde. Ärbetarne vid Th. Munktells mek. verkstad i Eskilstuna afreste sistl. Lördag till Stockholm, för att bese Industriexpositionen. Resekostnaden äfvensom inträdesbiljetterna bekostades af verkstadens egare Utnämningar. K. M:t har d. 7 d:s utnämnt och förordnat: vid Svea Lifgarde: till kapt., lojtn. frih. G O. Funck, och till lojtn., underlöjtn. R. Ph. O. Blomstedt; vid Första Lifgrenadier-reg. till tredje major, kapt. F. A. Akrell; till kapt., lojtn. C II. Elliot, och till lojtn., underlöjtn., grefve C M. Lewenhaupt: vid Svea Artilleri-reg. ull major, majoren i armsen, kapt. frih. C. V. Gustafsson Leijonhufvud; till kapt., löjtn. T. B. Borgh, och till löjtn., underlojtn. frih. E. E. O. v. Vegesack; i Artilleriet: till major, kapt. vid Svea Artilleri-reg. J.A. af Kullberg; vid Uplands reg: till regementspastor, teol adj. vid Upsala akademi: kyrkoh. i Börje prebendepastorat A. G. L. Collinder; vid Skaraborgs reg: till löhn, underlötn. M. Mannerstråle; vid Helsinge reg.: till löjtn., underlojtn. C. M. A. Wåstselt; vid Norrbottens Fältagarckär: till kapt., löjtn. J. Rutberg; vid Norra Skånska Infanteri-reg. till underlöjin. fanjunkaren C. T. Tharsell, samt vid Gotlands National-beväring: vill lzjtn., underlöjtn. G. F. W. Blomqvist. Afsked. K. M:t har d. 10 d:s uppå derom gjord ansökning, beviljat rektorn vid h. elementarläroverket i Gefle J. Selggren afsked. Väderleken och ärsiäxten. Från IHernösand skrifves d. 8 d:s: Väderleken inger fortfarande stora farhågor för årsväxten. Höskörden, om ock på atskilliga ställen afslutad, pågick som bäst, när den starka nederbörd, som nu en vecka varit rådande, inträffade. På de flesta ställen ligger höet ännu ute, g-nomdaränkt af vatten och torde i följd deraf, såvida cj varm väderlek och torra vindar blifva rådande, hvartill utsigten dock är ringa, den i allmänhet rika höskörden komma att reducera sig till ett mot förhoppningarne ingalunda svarande resultat, då genom det oupphörliga regnet höets beskaffenhet på ett betänkligt sätt försämras; åkrarna förete också ingalunda lofvande utsigter, alldenstund den jemna sommarvärme, som bringar säden till mognad, på någon tid ej kommit oss till del. — Från Upsala d. 11 dis: Väderleken härstädes är egnad att ingifva de allvarligaste bekymmer för ragskörden. Naren till Onsdag och heia Onsdagen regn, natt till Thorsdag och förl. gardag åter regn. Marken är uppblött som på våren iller hösten. I går var visserligen regafritt och såg Jet ut som vackert väder skulle inträda, men man har i den vägen denna sommar så ofta blifvit gäckad af förhoppningar, :tt man icke vågar öfverlemna sig at sådana. I anseende dertill, att den regniga väderI-ken hindrat rågens mognad, har den ännu icke i någon vidsträcktare mån grott. — Från Östersund a. 3 d:s: Vårt behof af regn har nu blifvit afhjelpt. Få vi endast värme hädanefter, då ha vi att vänta oss en riklig skörd. Temperaturen är dock temligen låg för närvarande — Från Helsingborg d. 13 d:s: Väderleken, som en tid varit regnig och stormig har nu förvandlats ull det herrligaste höstväder, hvarunder råginbergningen som bäst pågår. Man har ock redan på vissa ställen här kring staden börjat afmeja hafren. Trelegrasledningen mellan Sverige och sorge. Pullbordandet at telegraftrådens sträckande öfver Jemtland till Norge medhanns något förr än den mötande från noiska sidan, enär tråd någon tid der saknats. Numera är hela linien färdig, men ännu ej öppnad, emedan man i Levanger lärer vänta på apparater. ÅA stationen i Östersund deremot är man försedd med allt behöfligt i den vägen. Prof. Wikanders gaslampor. Stockholms gasverk har skyndat att tillegna sig denna uppfinning och utbyter nu de gamla Argandska oljelamsorna emot dessa gaslampor; och Falu stad har ötvergifvit tanken på gasverk samt antagit de nya lamporna. Från Upsala skrifves d. 11 d:s: Biskopen öfver Wisby doktor L. A. Anjou har i dessa da: igar varit på besök i Upsala. — Badsällskapet vic