Smedjegatan. doLlC01 UUä —— gen ha två slags krinoliner, den ena snäf och kort Åla mignonne till de korta promenad: kjolarne; den andra TImpöratrice, till större toilette; denna är äfvenledes snäl framtill, men baktill lång och utstående tör alt bära släpet. Vill man nöja sig med en krinolin, bör den vara la Rågente, som håller medelvägen mellan la mignonne och VPImpöratrice och ursprungligen är afsedd för länga kjortlar. DesSå krinoliner förordas af alla sömmerskor, ome dan de bidraga till att gilva figuren behag och upphöja denSökt afsked. Landshöfdingen i Kristi anstade län, frih. A. Rappe, har till K. M:t inkommit med ansökan om afsked med pension. Bi-kop Brasks graf. Nerikes Alle handast hufvudredaktör, hr Gumaelius, reser s. n. i södra Sverige, och har till sin tidning sändt flera bref. Ur det senaste intaga vi följande meddelande: Vet ni, hvart biskop Brask, Gustaf Wasas sege och dugtige motståndare, tog vågen. Så vidt minnet står oss bi, känner historien om haus senare lefnad ej mera, än att han, pressad här i Sverige under Gustafs ok, gick i frivillig landsflygt till Tyskland, föregifvande en inspektionsresa till Gotland såsom orsak till sin affärd; samt att han sedermera uppgass vara en bland de missnöjde landsflygtige, som förehade stämplingar för Kristians återinsättande på Sveriges tron — en misstanke, som dock torde tarfva vidare bevisning. Sedermera försvinna, åtminstone enligt oss bekanta historiska uppgifter, den märklige mannen; spår, för att — skulle man tro det? — återfinnas i — Skanör. I dess rätt vackra kyrka ligger nemligon i korsgången en stor sten, al hvars nära utnötta inskrift dock inhemtas, att den berömde Hans Brask, död 1564, der är begrafven. Hans vapen är ock inhugget å stenens nedra del. Men liksom Brasken här i lifvet led vedermöda och fick sina tillgångar kringskansade, så skulle man ej heller efte döden låta honom behålla sitt i fred. På denna samma sten der Brasks runa är ristad, har sedan mellandelen af den långa inskriften borthuggits, för att för samtid och efterverld (sad grefve H.) vittna, att under samma sten hvilar Åskepparen Sten Mortonson, om hvilken, ärligt nog, tillfogats anmärkvingen: dock ej egare till stenen. — Det ser ut, som hade landsflygtingen Brask, hvars fosterlandskärlek ej bör betviflas, på sistone dragit åter upp emot hemtrakten och aflidit i det då under Danmark hörande landskapet Skåne. — Fynde. lemnas härmed åt herrar historieforskare till den kraft och värde, det kan befinnas hafva. Vi tro visst, att br Gumeelius i Skanörs kyrka sett en grafsten med ofvannämnde inskrift och vapen, men betvrifla dock att derunder hvila den bekante Linköpingsbiskopens ben. Ty först och främst var Hans Brask född redan 1464, och skulle således vid sin död, enligt inskriptionen på grafstenen i Skanör, ha varit 100 år, hvilket väl ej var fallet, och för det andra uppgifves med säkerhet, att den biltoge biskopen dött i Lauda kloster i Polen d. 30 Juli 1539 Grafstenen i Skanörs kyrka är emellertid ett intressant fynd och bör blifva föremål för närmare granskning. Väderleken och arsväxf. Från Streng näs skrifves d. 11 d:s: Till ej ringa bekymmer ec blott för skördemannen, utan äfven för hela vårt samhålle har den regniga och ostadiga väderleken nu här öfver åtta dagar nästan oafbrutet sfortfarit. Ragarn. äro mogna, men kunna ej utan en eller två dagars oafbrutet torkväder afmejas, och är derföre fara värdt, att de till följe af de mellan regnbyarne framglänsande varma solstrålarne, skola på roten mälta. Osäkerheten om lycklig inbergning har emellertid uppsatt rågmjölspriserna med 17 öre pr 20 skålp. Från Norrköping skrifves s. d.: Från alla håll ingå nu underrättelser, som sätta utsigten till en god skörd af rågen och hvetet starkt i fråga. Spanmalspriserna i allmänhet visa också redan en stark tendens tili stigande. Landtmännens berättelser om sin inberg ningsnod äro af högst sorglig beskaffenhet och ho: mången råder hardt när förtviflan. Stat-revi-ionen. Under d. 3 d:s har K. M:t förordnat statskommissarien O. F. af Silln att vid inst. revision af statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning för år 1864 lemna rikets ständers reviso rer det biträde, som i 10 punkten af k. cirkulärbrefvet af d. 14 Aug. 1841 omförmäles. Ned-ättning å priset på salt. Svensknorska konsuln i Cadiz inberättar under d. 1 d:s, alt på en dagen förut hållen sammankomst af dervarande salt-kompani beslöts, att priset på salt fr. o. m. d. 1 d:s skall nedsättas till 90 realer. Stipendiat. Till innehafvare af det Thuniska resestipendiet har akad. konsistoriet i Upsala d. 1 ds utnämnt doc. M. Johansson. 9