Göteborgsposten – 11 augusti 1866, sida 1

Råttegångsoch Polissaker. Poliskammaren. Såsom i Thorsdagens nummer af denna tidning omnämndes hade på marknadsafton åtskilliga fickstölder blifvit begångna, En bland dem som sasttogos för dylika tillgrepp var en hustru vid namn Johanna Maria Wijk eller Rosenqvist från Rörlanan socken på Dalsland. Konstapeln vid detektiva polisen Andersson hade al en stadssoldat och en hemmansegare blifvit underrättad om att hon synts ur fickorna på en bondhustru taga en portmonnä. I detsamma och innan konstapel Andersson hann fram till till stället hade en pojke, som lärer varit hennes svåger, skyndat fram till henne och förmodligen öfvertagit portmonnäen, hvarföre vid anställd undersökning ingen sådan fanns på henne. Då den i portmonnäen innchallna penningsumman blott uppgick till 75 öre, och den bestulna förmodligen ej ville ha med rättegangsvåäsendot att göra för en sa obetydlig summa, så passade hon på något lägligt tillfälle att smyga sig undan. Då målet i poliskammaren förekom fanns det således ingen målsegare och den tilltalade lössläpptes derföre Hon bade dessförinnan medgifvit att hon flera gånger förut och i flera olika städer varit tilltalad för fickstöld, men påstod att hon alltid varit oskyldig till anklagelsen. — flon öfverlemnades åt polisbetjeningen att utföras utom polisdistriktet. Efster ofvannämnda Johanna Maria Rosenqvist infördes i polisens sessionssal en qviuna, Anna Kristina Larsdotter, hvilken syntes vara i så intressanta omständigheter som möjligt. Denna qvinna hade redan på Ousdagen väckt konstapeln vid spanande afdelningen Larssons uppmärksamhet derigenom att hon ur en annan qvinnas ficka stal en portmonnä. Då likväl den bestulna obseiverade tilltaget derigenom att portmonnåen hakade fast i fickan, hvilket gjorde att hon bgonblickligt vände sig ow, släppte Anna Kristina omedelbarligen portmonnäen på gatan. Som hela denna manöver gått så ögonblickligt att den knappt kunnat bemärkas och portmonnäen, som endast innehöll 1 rdr 66 öre, genast återfanns, slapp hon ifrån hela affären. Följande dag hade emellertid såväl hyrkusken Andersson som konstaplarne Larsson och Gyllensvärd observerat att hon gick och syntes inspektera de personers kassor som gjorde sin handel på torget. Slutligen observerade man att hon stack sin hand i en gammal gummas kjolsäck och lyckades nppfiska något föremål som hon genast stack på sig. En karl, hvilken tyckts vrra i hennes sällskap skyndade fram, liksom för att emottaga det stulna, men innan han lyckats deri hade hon redan blifvit gripen. Hon innehade då ett glasögonfodral af trä, utan något värde, hvilket den nyss