Göteborgsposten – 7 augusti 1866, sida 2

108, MVG 0CK G) DIOLL EDRIAnaS gesanadt vid förbundsdagen lemnat Augsburg, der denna någon tid haft sina sessioner, utan äfven Frankrikes, Spaniens och Belgiens gesandter följt exemplet, hvaraf framgår, att dessa makter verkligen anse förbundet upplöst. Det är onekligen en stor politisk seger, Preussen derigenom vunnit. Den ryske gesandten är deremot qvar, emedan Ryssland nu som alltid, åtminstone skenbarligen, häsdar legitimiteten, och är det antagligen denna ryske gesandtens qvarvaro i Augsburg, som föranledt ryktet om att bringa en kongress till stånd, för att förhandla om de nu faktiskt detroniserade tyska småturstarnes öde. Från Augsburg berättas i öfrigt, att den der sittande förbundsdagen gör sig föga bemärkt. Svajade icko en gammal svart-rödgul flagga, på hvilken det röda är alldeles utblekt, från Drei Mohrews gafvel, zoch mötte man ej här och der en gammal styf herre, med rocken ihopknäppt ända upp till halsen, skulle de officiella meddelandena ang. sessionerna icke upplysa någon menniska om, hvem vi ha den äran att herrbergera inom våra murar. Kör öfrigt tyckas äfven många vara alldeles känslolösa tör denna ära; så t. ex. har en af Augsburgs tidn. nyligen oförbehållsamt uttalat den anhållan, att de höga måtte lemna staden så fort som möjligt, emedan det är oundgängligen nödvändigt, att befria staden trån deras möjligen olycksbringande närvaro. Så heter det nu, då sista timman är inne för den gamla institutionen. I det trontal, hvarmed preussiske konungen i Söndags öppnade landtdagen, förekommer en märklig punkt, neml. den att konungen at landtdagen besär anslag, för att ernå ett framgångsrikt slut på kriget, hvaraf man skulle vara frestad tro, att han ej bestämdt antager, det vapnen hädanefter skola komma att hvila. Magistraten i Hannover har, som bekant, hos konung Georg anhållit, det han må afträda, till förmån tör kronprinsen och landet sålunda genom preussiske konungens nåd komma att bevara sin politiaka sjelfständighet. Skulle än konung Georg ingå härpå, är det dock ej troligt, att Preussen hädanefter skall vilja afstå trån sin plan om Hannovers införlifning. Också heter det redan i Köln. Zeit., att på grund af de Umtriebe, som bedrifvas inom de lägre klasserna i Hannover, torde de preussiska occupationstrupperna komma att förstärkas. Till samma tidn. meddelas äfven, att i afseende på Hannovers införlifning i Preussen föreligger Englands uttryckliga förklaring, att det ingenting har att deremot invända, men endast önskar att man må fästa så mycket afseende som möjligt vid konungens personliga förmögenhet-. Bismarcks tidning säger, att Preussen skall genom tillmötesgående i politiska frågor blifva i tillfälle att visa fristaden Bremen tacksamhet för dess uppoffrande skötsel af sårade. Sachsen deremot synes nu bestämdt komma att utpressas. Telegrafen har förut meddelat, att betydande krigskontributioner skola utskrifvas från de sachsiska städerna. Denna åtgärd motiveras nu dermed, att Preussen af det eröfrade Sachsen endast begär militärisk intörlifning och de öfriga vilkoren för förbundsreformen, att Preussen nu för sin armå upptager 7 mill. thaler i månaden, att stora pensioner skola tillfalla invaliderna och de fallnas familjer, att Preussen betalt sina bundsförvandter, Oldenburg, Gotha, Waldeck och Schwarzburg, tillskott för utrustningen af deras trupper och fortfarande betalar dessas förplägning, samt att slutligen Sachsens rörliga statsförmögenhet lemnar ett årligt öfverskott af 212 mill. thaler. Ända tills förhållandena med Sachsen blifvit fullständigt reglerade och såväl krigskostnader som krigskontributionerna blifvit fullständigt betalta, skall Preussen i alla händelser behålla en territorial panti Sachsen. Preussen tyckes dessutom vilja pungslå den rike Rothschild i Prankfurt. Förbundsdagen anvisade neml. för någon tid sedan huset Rothschild att till kommissarien Baumbach betala en million gulden af Kurhessens hos honom deponerade penningar. Rothschild betalte anvisningen. Nu vill Preussen ej erkänna denna liqvid, påstående sig redan då ha besatt Kurhessen, så att dess alla tillgångar tillhörde Preussen enligt krigets rätt. Rothschild har inkallats till Berlin, och preussiska regeringen fordrar med bestämdhet, att han skall ersätta henne den utgifna millionen. Times, berlinerkorresp. säger, att de båda fienderna Österrikes och Preussens sista åt