Göteborgsposten – 28 juli 1866, sida 1

gåde Klågän. hvartill den nu tillåtna forslingstiden dagligen och stundligen ger anledning, icke längre slå dötörat till derför, särdeles under nuvarande sanitära förhållanden. Ett friskt bad anses med skäl såsom både lifvande och stärkande. Det är förmodligen också derföre som vederbörande gått i författning om upptörandet af en större bassin nere vid S:t Eriks hörn, dit tillträde kostaadsfritt är medgifvet för hvar och en som derar önskar begagna sig. Har man sålunda å ena sidan sökt att bereda den mindre bemedlade tillgång till denna snyggheten och helsan befordrande njutning, så har man dock å den andra med en oförklarlig och, snart sagdt, oförlåtlig vårdslöshet sörjt för att så godt som totalt neutralisera de goda verkningarne deraf. Förhållandet är nemligen — man skall säkersigen knappt tro det förrän man sjelf öfvertyssat sig derom! — att den afloppsränna, som bortför all den orenlighet som samlas inom cellsängelsets murar, och hvilken ränna i form saf. ett öppet och i sommarhettan afskyvirdt stinkande dike sträcker sig ända från bergssoten ner till elfstranden, utmynnar direkte ner se nämnde bassin, som derigenom i tidernas längd naturligen måste förvandlas till en ofantlig, förpestande kloak, och det är i denna som man anser det tillständigt att inbjuda vår yngre och äldre arbetarebefolkning att läska sig med LÅuppfriskande bad! Förhållandet talar beklagligen alltför högt för sig sjelf och behöfver inga vidare kommentarier! Apropos nämnde bassin, så finnes deri följande klassiska tillkännagifvande uppslaget: Här ÄÅr Jupett, Den Såm ej Kan sima Bör ej Giva sig i Här Ränan är 5. Alnar jupp, var god Och upsalvera Deta. Inom de offentliga nöjenas verld har under veckan rådt en ganska betänklig stiltje, om vi undantaga konserter i Trädgårdsföreningens park och musik å Lorensberg. Den till förmån tör ett välgörande ändamål i den förstnämnda lokalen gifna konserten sistl. Onsdag var mycket talrikt besökt, men lemnade en dermed icke jemtörlig pekuniär behållning, ett förhållande, som endast torde kunna förklaras deraf, att vid denna konsert det öfvervägande antalet utgjordes at damer, och dessa representanter af mensklighetens mest tillbedjansvärda hälft hade förmodligen nu som alltid ansett sig med godt samvete kunna gratis bovista ett sådant nöje. Sällsamma motsats! Qvinnan är eljest med skäl ansedd för att tillhöra det medlidsammaste och barmhertigaste af de båda könen! Å Lorensberg utföres hvarje atton musik af den s. k. yngre sextetten, hvilken med ganska mycken färdighet och god sammanhållning uttör valda stycken ur omtyckta operor, dansmusik m. m. Lokalen är nu äfven utomhus försedd med gaslysning, hvilket under de tyvärr alltför hastigt mörknande aftnarne gör en vacker elfekt bland den numera omsorgsfullt skötta trädgårdens vackra trädgrupper och lummiga bersåer. För den, som från ett ångbätsdäck kastar en hastig blick på vår kala och skrofliga vestra kust, är och förblir det en hemlighety hvilka oändligt vackra platser som mångenm städes dölja sig bakom den nakna grå klipp-t muren, hvilken naturen enkom tyckes ha rest upp för att skydda lustgården mot stormarnes och hafvets förenade härjningar. Om ni sä4å lunda en vacker dag skulle falla på den ideen8 att styra er kosa mot den solida och snyggas landstigningsbrygga, som ett godt stycke u-tA i hafvet sträcker sig emot er nedanför den J plats, hvarest man sagt er alt brukspatron J. Dicksons sommarresidens Billdal skall varaf beläget, skall ni säkerligen genast vid land-e stigningen obehagligt syrprinerad utbrista: Ah kors, hvad här är fult! Men, vi be er,l inga förhastade omdömen! Var god och sätt) era fortkomstledamöter igång, bege er trån k bron upp på stranden, kasta i förbigående en längtande blick på 2:ne prydliga bassiner, en s större och en mindre, mellan hvars hvitglän! sande segelduksväggar de salta böljorna munel tert gunga Agirs döttrar upp och ner, och ni)! får svart se på annat. Snart börjar landsväe gen att å ömse sidor omgitvas ar unga, men sin redan lummiga träd, och ett, tu tre, ni vet)? knappast huru, befinner ni er i den rikasteöf och vackraste natur, der gröna gräsmattor, al förföriskt lockande till hvila eller dess motsats, enkleken, kransade af präktiga löfdungar, ci öfverallt omge er. Ännu några minuters väg, lin och den vackraste tafla utbreder sig för erake ögon. Der midt i en förtjusande dalgång, om-ser gifven dels af med rik löfskog krönta berg dels nå af ännu kala klippor, å hvilka ställets nuvarande sä egare dock nedlagt betydande kostnader för je planteringar af löf-och barrträd, hvilka öfverde ilt synas ha slagit väl ut, der bland vällukt-feo loftande, i brokig färgprakt prunkande rosen A varterrer, och omgitvet af de vackraste plan-oc eringar, der konsten endast gifvit ett ytterst igare behag åt naturen, ligger det vackraha erresätet, likt en täck nymf som sträckt ut Be ig i gröngräset. Ritningen till den smakfulla ss syggnaden är uppgjord at arkitekten F. Ilell-. ta orn och förenar soliditet med den behagligalö