Göteborgsposten – 27 juli 1866, sida 2

Töreboda och tog in på hotellet. I dag kl 5 vaknade han helt otörmodadt af ett upp kommet lätt buller i rummet, och hvem kan be skrifva hans öfverraskning, då han fann framfåt sig den ryktbare stortjufven Falk eller gross handlaren Robertsson. Han sprang genas upp och gjorde larm, hvarefter man lyckade: I fasttaga äfventyraren. Bud skickades genas till länsman för att fängsla honom, och då dettskritves införpassas han till Mariestads cell fängelse. — Ilan har bekännt att han begåt flera stölder och deribland 2:ne i natt. Har är elegant klädd, har ett fint, väl bildadt an sigte, men röjer vid närmare granskning er viss skygghet i blicken, som framställer ho nom i en mindre fördelaktig dager. J Ållm. industriidkaremötet i Stockholm öppnades i förgar å stora börssalen. Mötet, som var temligen talrikt besökt, hade till uppgift besvarande af åtskilliga af inbjudarne framställda trågor, och redogöra vi här, efter P.-T., för förmiddagens diskussioner, asseende de tre första frågorna och de beslut hvartill mötet kom beträffande dessa. Sedan spegelfabrikören Svanberg blifvit enhälligt vald till ordf., söredrogos flågorna i den orduing de blifvit uppställda. Den första frågan: i IIuru böra, under nu gällande näringsförfattningar, industriidkaren och handtverkaren, i städerna i synnerhet, med någorlunda grundadt hopp om framsång organisera sin verksamhet, för att befrämja sitt yrkes u-veckling till så väl egen som förbrukarens sanna belåtenhet och gagn 2väckte en längre diskussion, som öppnades af hr Schuldheis, hvilken hufvudsakligen fästade mötets uppmärksamhet derpå, att konsumenternas pretentione äfvensom den friare tullagstiftningen, gjorde det fö industrioch handtverksidkarne nödvändigt, att på möjligast korta tid och med den största skicklighot utföra sina yrkes-arbeten; och detta kunde endast åstadkommas genom att begagna ångkralten i alla de yrken, der mekanisk hjelp kan användas, samt derigenom att hvar och en yrkesidkare söker utbilda sig så mycket som möjligt i ett visst specielt hänseende inom sitt yrke. Hr Malmqvist ansåg den förnämsta häfstången till handtverkeriets höjande böra vara tekniska anstalters inrättande, bland handtverkarne utspridd bildning samt associationsväsendets utveckling, hvarigenom de yngre arbetarne blifva intresserade i hvarje aslär. Hr Grafström instämde i det väsentligaste med hr Schuldheis. Erkändo bildningens stora nytta, men den kan väntas endast af en framtid, då detta möte deremot har att yttra sig om hvad som bör göras nu, eller med andra ord om ändring i arbetsmatoderna. Hr Granlund önskade sorlagskapitaler för den mindre handtverkaren och hr Arnell, att arbetarne genom sina egna insatser måtte kunna bilda en bank, som sedan kunde försträcka yrkesidkarne med nödvändiga medel. Kapt. Björkman påpekade vigten deraf, att hvar och en industriidkare sökte göra klart för sig, hvilken näring är den för landet naturliga och som sålunda kan bära sig här, äfvensom att, i afseende på afyttringssättet, det nuvarande kreditbruket måtte genom sammanslutning af dem som halva gemensamma intressen att bevaka inskränkas. hvarigenom skulle srambringas snabbare örelsekapitaler. hvilka åter skulle sätta lif i industrien. Hr Frykblad instämde med hr Björkman. Hr Hägg, fr. Upsala, förordade den råa kraftens användande så mycket som möjligt i industrien. Efter slutad diskussion antog mötet följande resolution rörande denna fråga: de industriella yrkena besordras bäst genom utbredande at allmän undervisning, arbetets lämpliga fördelning, den råa kraftens och de bästa arbetsredskaps användande, konsumtionskreditens inskränkning, association i tillverkningen samt genom associationsbanker. Vid bahandlingon af den andra frågan: Aro, under nuvarande förhållanden, handtverksföreningare obehöfliga för yrkesskicklighetens vidmakthållande och förkofran, eller böra utlärlingar, såsom hittills efter aflagda prof, at sådana föreningar förses med gesällbref, motsvarande intyg om deras arbetsskicklighet och uppförande? yrkade br Schuldheis dessa intygs borttagande, såsom i allmänhet icke bevisande att innehafvaren deraf vore skickligare än den som icke egde ett sådant. Hrr Björkman, Malmqvist, Svanberg m. fl. förordade dessa intygs bibehållande, icke såsom obligatoriska, utan endast för dem som sådana önskade, emedan de ledde till en i alla hänseenden nyttig täflan mellan lärlingarna om erkännandet af deras skicklighet. Mötet resolverade i denna fråga: Ä Satt det erkände nyttan och lämpligheten deraf, att handtverksföreningar i städerna finnas och att de till de utlärlingar, som sådant åstunda, meddela betyg, motsvarande gesällbref, utvisande deras arbetsskicklighet och uppförande under lärotiden, Vid fråga om tredje punkten, angående huruvida det vore önskvärdt att ett samband mellan nuvarande och framdeles blifvande handtverksforeningar avägabragtes för åstadkommande af enhet i deras sylte och likformighet i sättet för deras sträfvanden; samt huru ett sådant samband skulle kunna åstadkommas, beslöt mötet hufvudsakligen i enlighet med ett af hr Björkman framställt förslag, Latt ett sådant samband bäst åstadkommes derigenom att de olika föreningarnes stadgar ställdes i gemensamhet med hvarandra, äfvensom att en centralförening, hufvudstadens handtverksförening, skulle utses, som hade ledningen och sammanhållningen af det hela. Efter denna frågas besvarande afbröts mötet kl. 2 för att åter sammanträda kl. 4 e. m. I Folkskoleväsendet. Vid kyrkostämma med Lidköpings församling i föma veckan beslöts uppförandet af ett nytt folkskolehus i två våningar med två lärosalar i hvardera våningen och hvarje sal beräknad att inrymma minst 100 skolbarn. Apotokaren Kylander har iill detta ändamål lo:vat bidraga med minst 6,000 rär, hvaraf han i dessa dagar redan lemnat kontant 3,000 rdr till skolrådets användande för inköp af byggnadsvirke o. s. v. Ängbats-aktiebolag. IUIrr Wosterling, Hellberg, Bing m. fl. i Sundsvall hafva utfärdat inbjudning för bildande af ett aktiebolag till anskaf