Göteborgsposten – 27 juli 1866, sida 1

— —nn Våra lärde ha sagt att svenskarne äro ett kraftsullt, modigt och intelligent folk. Vi skola bekrätta det då vi komma hem. De hafva äfvon sagt att Sverige är ett rikt och skönt land, och de ha talat sanning. För uppvaktningen hos enkedrottningen, som redan utflyttat vill Drottningholm, ställdes en ångslny till kinesernas disposition. En af de yngre ledamöterna i ambassaden egnade mycken uppmärksamhet åt maskineriet, uttryckte sin törvåning öfver dess enkelhet och blet mycket glad då han en stund fick sköta det, hvilket han gjorde precist som en gammal maskinist, sade besättningen. Efter audiensen hos enkedrottningen hade H:s M:t låtit ställa ekipager till deras disposition, så att de kunde företaga en promenad i den vackra parken. be fördes derefter till det af konung Oscar med ofantlig kostnad restaureradeRKina, som är uppfördt och inredt i kinesisk stil. De blefvo å det angenämaste ötverraskade häraf och gåfvo sin stora tillfredsställelse osörbehällsamt tillkänna. I den vackra salen var frukost arrangerad. Enkedrottningen, alltid förekommande, hade låtit tillsäga sin kock att underrätta sig om de rätter, som företrädesvis behagat dem på hotell Rydberg, och dermed serverades de äfven nu. Vid afresan från Drottningholm yttrade ambassadören till enkedrottningens hofmarskalk: Värdes tramföra vår djupa tacksamhet för det nöje H:s M:t beredt oss genom en så vacker erinring om vårt land. Vi skola aldrig förgäta denna öfverraskning och det utsökta nöje som H:s M:t beredt oss. Under besöket hos utrikesministern, då de omtalte sin afsigt att besöka Petersburg, ansåg sig grefve Manderström böra meddela dem den nyss inkomna underrättelsen, att koleran utbrutit i Petersburg och att det således kunde vara betänkligt att ditresa. Min reseplan, yttrade ambassadören, Åär på förhand definititt uppgjord, och våra lärde säga, att intet land finnes der man kan undgå döden, om den skall komma. Det var naturligt, att deras räkning på hotell Rydberg ingalunda led af felet att sluta med en för knappt tilltagen summa. Den liqviderades frikostigt af kassören, som derefter anmärkte skämtsamt till hr Cadier: näfven ni har tagit i betraktande, att någon del af det silfver, som Europa årligen lemnar Ostindien, bör återgäldas. Slutligen vill jag om dessa kineser nämna, att deras klädedrägter visserligen voro af mycket fina tyger, men i intet afseende pråliga. UHvarken den der påfågelstjedern, som betecknade ambassadörens höga värdighet, eller den der knappen, som antydde hans nästemans rang, var ens så lysande som en — svensk Wasaorden. På tal om resande, så kan jag ej neka mig nöjet att omtala för er fyra unga studenter från Finland, som nu vistas här, hvilka alldeles på egen hand farit hitöfver i en liten segelbåt, och i ganska härdt väder, hvartöre också resan upptog flera dagar och var ganska mödosam. Men vid den ålder, som dessa ungherrar inneha, äro ännu anspråken på komfort små, och lefnadsbehofven inskränkta. Deras proviantering för resan var dertöre ganska knappt tilltagen, men hade åtminstone den stora förtjensten, att i intet afseende befrämja sjösjukan. Några al dem ha slägtingar här, och alla ha snart fått vänner, som tagit dem om hand. De skola snart anträda återfärden, hvilken man hoppas må bli lika lycklig som hitresan. Att Sjukdomstall med kolerasymptomer inträffat här, är numera en känd företeelse. Det har dock visat sig, att endast sådana personer, som utsatt sig för starka förkylningar eller annars vanvärdat sig, halva aflidit. Iuru förvända de åsigter äro, som stundom göra sig gilllande här, synes at töljaade: Då åtskilliga sjukdomsfall at kolerin visade sig, ombestyrde wpotekaren Ahlström en sundhetsbyrå inom Storkyrkoförsamlingen, och en läkare engageades för att vissa tider af dagen, då läkare svårligen kunna anträffas, skola vara tillgängron att skrifva en lång lista på dem. Det synes sorgligt att vara sorglig en sådan morzon i en sådan verld ; men då vi på vår väg 1114 11 0 1 — a — — —