Göteborgsposten – 20 juli 1866, sida 2

— ———— ————— — Du skulle ju på bröllop i dag, mor? sade han. — Jag har nu mera lust att bli qvar hos dig, svarade hon. — Men här är blott betingad plats för två, fortfor Aslag långsamt. — Så kan du väl betinga plats för en till, svarade hon. Han bet sig i fingrarna. — Du skulle visst ha det bättre i bröllopshuset, sade han efter en stund. Guro svarade ej; men straxt derefter reste hon sig, och hon syntes högre då hon stod ler, stödd mot stafven. — Jag förstår nog att du nu vill vara utaf med mig, sade hon, och jag skall äfven så; men jag vill dock gerna säga dig ett ord till afsked; kom hit, jag har också blott betinsat plats för tvu. Hon vinkade stolt med handen och Aslag reste sig och gick lydigt bort till henne. Lif kunde höra från sängen huru de hviskade med hvarandra; men stämmorna blefvo snart både högre och vredare. Slutligen hörde han dörren smälla igen; Guro var borta och Aslag kom tillbaka till sängen, röd i ansigtet och utom sig af harm. Han satte sig på sängkanten, tryckte hennes hand och såg under tystnad in i hennes ögon och suckade.