Göteborgsposten – 20 juli 1866, sida 1

Han såg sig omkring. Der lågo dessa tra siga, svartbruna qvinnor och rökade. Han blet led åt denna anblick. Och sådana skulle han nu sällskapa med — han som hållit Lif i sina armar. Men huru skulle han slita sig lös ifrån dem och hvarthän skulle han vända sig? Han kunde ej fly ifrån sin moder nu då han åter gifvit sig i hennes våld. Elden höll på att dö ut, men blossade ännu upp en gång innan den helt och hållet aftynade. Allt hade nu blifvit tyst på fjället. De flesta hade lagt sig till hvila; blott en och annan viintade ännu på att sluge Jakob och röde Nils skulle komma tillbaka från bygden der de varit nere för att narra och bedraga. Aslag låg stilla på sin plats. Då hörde han någon hosta tätt vid sidan om honom Han vände sig och såg sin moder sitta bakom sig med korslagda fötter och sugande på pipan. ) Forts. fr. N:o 165.