Göteborgsposten – 16 juli 1866, sida 2

i likhet med öfriga besökande, sina namn i det i öfre våningen af slottet utlagda album, och hade dessutom beskickningens chef den artigheten att till detsamma soga några verser, hvari, enligt den bredvid gjorda öfversättningen, han med orientalisk vältalignet prisar ställets naturskönhet och de båda slottens praktsulla inredning. — Ett rykte hade, säger D. N. spridt sig utåt jernvägen i Södermanland, att kineserna skulle komma den vägen med snälltåget i Thorsdags. Att man ej ville släppa ett så godt tillfälle ur händerna att tå kasta en blick på representanterna af det himmelska riket faller at sig sjelf, derföre såg man ock vid de närmaste stationerna, der snälltäget stannar, en större mängd nyfikna än vanligt samlad. Olyckligtvis voro ej kineserna med, men de bedragna åskådarne fingo någon ersättning i betraktandet af 3 st. negrer som ätföljde tåget. — Stockholms magistrat har med anledning at de snart blifvande riksdagsmannavalen beslutit att, sedan vallängderna blifvit upprättade, stadens röstberättiade invånare genom offentlig kungörelse skola komma att kallas för justering af nämnda längder. — Gäldstuguhäktet har tills vidare blifvit förflyttadt srån dess vanliga lokal till det staden tillhöriga, tätt der iuvid belägna hus, N:o 53 vid Besvärsgatan. Den hitiomlls bagagnade fängelselokalen har blitvit apverad till sjukhus. — Inför handelsoch ekonomikollegium har under d. 10 d:s föredragits amnälanden af nedanstående personer derom att de ämna i hufvudstaden utöfva töljande yrken, nemligen: (åuldsmedsges. Å. F. Pettersson guldoch silfversamt juvelerareyrket, snicka G. W. Gustafsson snickareyrket, smedages 6. EL. Sjöberg klensmelsyrket. skomakare mäst. J. P. Björklund skomakareyrket, skräddaren G. Lötgren skrädderiyrket, kakelugnsmakareges. CO. A. Andersson kakelugnsmakareyrket, gravöron Ph. II. Mandel fabrik för tillverkning af fotolitografiska arbeten, väfvarehustrun A. M. Nauman, s. Persdotter, till verkning al sylter, safster och likörer. — Om Fru Normans och hr lausigs konsert i Thorsdags yttrar den bekante kritikern W. Bauck bl. a.: Denna konsert var en konstföreteelse, rik på löften och ännu rikare i deras uppfyllande. Sällan har hos oss någon konsertutställning erbjudit en samverkan at sådana förmågor, en täflan af sådana krafter samt den obeskrifliga verkan, hvars frambringande är sulländningen förbehållen. Glanspunkten var den 8. k. hreutjersonaten, uti ide och anläggning den största af Beethovens duetter. Man har någon gång hört endera stämman utförd al en högre förmåga, men troligen aldrig denna ömsesidiga lyftning, denna lust, hvarmed två jemnbördiga snillen svinga sig upp i santasiens högre regioner, aldrig nedtyngda al mekaniken, men med lekande lätthet utvecklande dess konstfulla arbete i all dess glans. I detta hänseende må den underbara violinvariationen (n:r 2) särskildt nämnas. —— —e— RAKA ANS MA KR -— oc rt v 2 dd