LIF) Öfvere. fr. Norskan. — Hvem var din far? — Jag har aldrig sett honom. — Och din mor? — Känner henne ej. — Hvar är du ifrån? — Jag blef vil funnen på ett eller annat ställe ute på landsvägen; så kom jag in på fattigförsörjningen och blef uppfostrad hos några hederliga menniskor — oOch hvarför rymde du ifrån dem? — Jag rymde ej; men det är ambition hos mig också. Jag kunde vil ej, stor och lång som jag var, beständigt drifva ut och in i stugan hos mina fosterföräldrar och äta ut dem, stackars fattiga menniskor, både från gård och grund. Jag ville ut och tjena och har nu flackat omkring från bygd till bygd, frestat på hvad fattigdom vill säga och slitit mycket ondt; men nu ligger jag här, som du ser, och kan hvarken komma fram eller tillbaka. ) Forts. fr. N:o 150.