Göteborgsposten – 30 juni 1866, sida 1

——— — —ö—ö—3 att skydd mot estertryck af litterära alster och mot osversåältnin gar måtte stadgas genom en svensk lag, liknande de i i Norge och Danmark nyligen utfärdade; att universitets ne i nordiska språk anmodas taga initiativ till ett möte af språkforskare, som skulle föreslå cn likartad rättskrilning för de nordiska språken; att undervisning i Sveriges språk må införas i Norges och Danmarks ölver folkskolan staende läroverk, samt läsning af dansk-norska spraket påbjudas äfven i de svenska skolorna, der sadant ej redan skett; att undervisning i Nordens historia må forbindas med läsningen af fäderneslandets, nit reformer, som företagas i universiteternas och skolornas organisation, ma erhålla en likartad riktning i de tre länderna; att en lag om eftergörande af konstarbeten, i likhet med den i Danmark edan antagna och i Sverige törberedda, måtte komma till stånd alven i Norge, äfvensom ömsesidigt skydd lör den artistio-ka eganderätten de nordiska länderna emellan bercdas; samt att de statistiska arbetena i de tro länderna ma bringas i öfvereusstämmelse. Vid allmänna sammankomsten redogjorde d:r Rosenberg för spraklragorna och medicinalradet Berg för den statistiska frågan, och blefvo alla de olvannämnda förslagen antagna såsom mötets beslut. För återstående frågor från tredje sektionen redogjorde doc. Arnberg, och beslöt mötet uttala: att iurikes kustfarten i enlighet med erbjudand n från Danmark och Norge bör bli fullt fri; att lästafgift för fartyg i hamn endast bör atga efter läst; samt att engelska skeppsmätningssysteme: må obetingadt antagas; vidare att mötet, som med glädje sett de ägärder som vidtagits för ordnande at handel och sjöfart efter Göteborgs-mötet, vidhåller der fattade beslut; att regeringarne böra vidtaga åtgärder för bevakande af nordens gemensamma handelsintressen på aflägsna orter; samt om åtgärder för gemensam skyldighet att lemna fattigvård åt personer som efter inflyttning blifvit oförmögna att försörja sig sjellva. Mag. Sohlman resererade frågan om industriutställningar, i hvilket afseende sektionen ansåg af vigt att sådana periodiskt återkomma och yttrade sin tillfredsställelse öfver den antydan som blifvit gjord om en utställning af landtmannaföremål i Köpenhamn 1869; hvilket af mötet såsom dess beslut antogs. Professor Broch redogjorde för 2:dra sektionens framställning om telegrafanläggaingen till England, hvilken bifölls med den at hr Waern föreslagna modifikation, att mötet lörklarade linien Egersund-Petershead böra komma under synnerligt ölvervägande. Hr Roos refererade framställningen om natt-tåg på jernvägarne och antogs sektionens förslag till resolution. Komiten för afgifvandet af förslag om nästa möte hemställde att det måtte hållas i Köpenhamn, på tid som bestyrelsen bestämmer, men ej förr än om 2 år. Detta bifölls, och nuvarande bestyrelse atervaldes. Ordf. afslutade derpå mötet med ett tal, hvari erinrades, att ett möte sådant som detta väl icke kan tifta lagar eller fatta bindande beslut, men att hos fria folk de skrifna lagarne hemta sin djupaste betydelse derifrän att de äro klart insedda och erkända af tolken, och bästa medlet derull är att göra allmänna meningen förtrolig med andan af de lagar som kunna vara önskliga. Genom ökade förbindelser mellan angränsande länder komma folken i mera beröring med och lära bättre känna hvarandra. Under sådana vilkor lära också beslägtade folk att älska hvarandra, och detta är den skörd som väntas af dessa dagars utsäde. — Ordföranden tackade vidare mötet för förtroendet att leda dess förhandlingar, förklarade mötet afslutadt samt uppmanade de närvarande att instämma i ett lef för nordens tvenne konungar. Slutligen hembar f. d. statsrådet Fåhrieus mötets tacksägelse till ordföranden, hvari de närvarande instämde genom ett niofaldigt hurra.