igen tvenne fartyg, det ena: en brigg, om c:a 150 läster, benämnd ÅFrithios, byggd af byggm. J. A. Nordström, och eges af grossbhandlarne Aug. Sundberg och G. F. Cavallin; det andra, äfven en brigg, om c:a 170 läster, erhöll namnet Helios och är byggd af byggmästare A. Liedberg samt eges af kap L. M. Altin och sSkeppsbyggm. J. A. Liedberg. Bad; fartygen äro byggde för erhållande af den i Verita för furufartyg medgilna längsta tid för 1:sta klassen och dessutom Veritas särskildta utmärkelsetecker samt äro, enligt känn re, såväl i anseende till des: soliditet som till dess smakfulla konstruktion ut märkte fartyg. Erithios kommer att föras af kap! Tigerhjelm och eIIeliosaf kapt. Landegr Eld-vada. Från Westeras skrifves d 23 d:s: Under nagra starka äskslag asistl. Onsdags middag hördes klämtning från tornet, hvarvid befanns att blixten tändt en ny större logbyggnad med trösk verk och lokomobil ute vid Johannisberg. Spruto och manskap ankommo skyndsamt från staden och dröjde qvar till sent på qvällen. Man kom dock fö, sent att rädda byggnaden, som hastigt nedbrann. Endast IUkomobilen räddades. Mesta arbetet egnade åt att släcka och undanföra ett stort, långsträck halmupplag, hvilket såsom närbeläget blifvit itändt och med sin anåra ända närmade sig samt sålunda hotade ladugården. Man dränkte denna stack på midten och lyckades derigenom så vidt hämma elden att den del af halmen, som låg närmast ladugården. kunde i tid bortföras. Lägenheten innehafves af av rendator, som genom assurans i nets brandstodsbo lag tryggat sig för st rre förlust. Strömmingsfisket. En brefskrifvare frår Gefle skärgård till Gefle-Posten berättar bl. a Strömmingsfisket är ganska nöjsamt, n. b. för den som blott passivt deltager. Om sjöfågeln är nyck. full, så är strömmingen det ännu mer. Hvem skull likväl tro sådant vid betraktandet af ett färskt exemplar af denna fisk på fiskbryggan i Gefle? Ha ser då, med sitt skinande silfverhvita hull, så genom. beskedlig och trofast ut, som vore han uppriktighe ten sjels. Men fiskrarne känna hans lynne bättre och tro honom derföre ej mera än jemnt. Månger gång händer det, att ej en enda strömming tar garn oaktadt det nedlägges i så tätt stim, att skötarne endast långsamt kunna sjunka. Fisken svärmar i oe hörda massor omkring men aktar sig. Andra gången åter, äfven då vädret kan vara mindre gynnsamt och tillgången mindre än nyss är nämnät, sc skötarne vid upptagandet ut som ett glittrande sillvernät — så välvilligt har strommingen denna gång tillmötesgätt siskrarnes djerfvaste förhoppningar, i. o. m. öfverträffat denna. En af grannarne berättade mig häromdagen att han för några år sedan på 15 skötar fick icke mindre än 30 tunnor packad strömming. Det åtgick tre dagar innan han hade bergar all fisken i land. Det är fångst som duger och rikt lönar mödan. Och mödosamt är verkligen detta fiske, Man ger sig ut om qvällen och har långt att ro. Innan skötarne hunnit läggas är det midnatt. Efter en stunds hvila på något öde skär, börjar åter arbetet med upptagningen. Ligga då skötarne på djupt vatten och äro besiskade, så är det intet lätt arbete att apptaga dem. KI. 7, 8 på morgonen kom mer man hem, då man njuter en kort frukostrast, hvarefter arbetet med skötarnes afstening, redning och upphängning vidtager Sedan skull strömmingen rensas, saltas ete. Detta räcker nära hela dagen Så är det qväll — och så skall man ut igen. Jag begriper verkligen icke hur fiskegubbarne kunna sta ut med ett så hårdt, mödosamt och så ofta otacksamt arbete. Också berättar mig min rdinna, att hennes man mången gång, då han kommit hem från sjön, somnat vid bordet med maten i mund. Hon har då måst bulta honom vaken och sedan han halt medvetslöst förtärt sin tallrik kokt strömming, hu han åter måst knoga ned till sjön, utan att hela ds gen få så mycket som en timmes siesta. Och doc har jag ej hört någon klaga; de äro så vana dervid heter det. Jag undrar just hvad stadsbon skulle s g: om han nödgades sätta sig in i sådana vanor! Sä kert är, att han skulle känna det något — — ovant. Från Skåne skrifves, i Snällpostenföljande: I Skåne råder för närvarande stor arbets löshet och som priserna på lifsmedel derjemte är ovanligt höga, är det en besvärlig tid för de lägr. solkklasserna, åtminstone för alla som lefva af till fälligt arbete. Det vanliga resultatet af dylika för bållanden, brottens tilltagande, har icke heller ute: blifvit. Om ock icke öfver hela riket enahanda (ör hallande visar sig som här i provinsen, der jernvägs arbetenas afslutande naturligtvis ar en bidragande orsak till arbetslöshet, så är dock säkerligen arbets klassens ställning f. n. i allmänhet sämre än söre. gårnde åren; och tidpunkten för återinförandet af tul å lifsmedel kan derför mahända med skäl anses var: mindre väl vald. Skogsstyrelsen har d. 23 d:s till extröfverjägare utan lön i Norrbottens län förordnat ut , avam ckarcolavan VN AA IT —