Göteborgsposten – 23 juni 1866, sida 2

1— :711—11 Sj 110 TLIIODRIUIIRK SR (111 90TCULU11404 al städerna Giessen och Darmstadt. Likaledes berättas, att preussisk att skyndsamt armera fästningen Coblenz, för att försäkra sig mot de sydtyska truppernas framtågande. — Allt detta bevisar ytterligare, isynnerhet om man dertill lägger Baierns ingångna förpligtelse att återupprätta förbindelsen mellan Kurhessen och Hannover, att det äfven skall inträffa krigshändelser i det vestliga Tyskland, ehuru hufvudstriden kommer att stå i Schlesien. a regerimgen ämnar Från Österrike föreligger töljande generalorder från fältmarskalk Benedek till armåen: Soldater!? Vi stå vid början af allvarliga och blodiga tilldrage ser. I ären nu liksom år 1859 i modiga och talrika skaror samlade kring vårt bansr. Soldater! det gäller nu att i verldens ögon återvinna hvad vi då förlorade. Det gäller att tukta en öfvermodig och samvets fiende på det eftertryckligaste. Jag hyser den största tillit till er. Skänken älven mig ert förtroende, och varen öfvertygade om att allt skall uppbjudas för att föra fälttåget till ett snabbt och ärofullt slut. Vi stå emot en här, som är sammansatt af tvenne beständsdelar: lanietrupper och landsvärn. Länietrupperna äro idel unga personor, som hvarken äro vanda vid strapatser eller umbäranden och aldrig deltagit i något betydligt tälttåg. Landtvärnet består af i högsta grad opålitliga och missnöjda elementer, som hellre vilja störta deras illa tålda regering än kämpa mot oss. Till följe af många fredsår har fienden icke heller en enda general, som haft tillfälle att utbilda sig på valplatsen. Veteraner från Mincio och Palestro! Jag hoppas att I under er gamle segervande förares ledning skola ärskildt sätta en ära i att icke låta en sådan motståndare vinna den minsta fördel! — På stridsdagen skall infanteriet påtaga sina lätta såltmössor och kr sta sig öfver de tung: lastade motständarne med så mycken större snabbhet. Hvarje soldat får sin fältflaska fylld med vin och vatten samt en lätt ration kött och bröd. Officerarne aflägga alla lätt igenkänliga men onödiga tecken på sin rang. Hvarje man, hvilken hans rang och ställning än är, skall ifall han utmärker sig på valplatsen genast komma att befordras. — Fienden har länge skrutit med. sina snabbskjutande gevär, men jag hoppas, kamrater, att det skall gagna honom till föga: vi skola sannolikt icke gifva honom tid dertill, utan oförtöfvadt gå honom på lifvet med bajonett och kolt. Då våra fiender med Guds hjelp äro slagna och draga sig tillbaka, skola vi följa tätt i hälarne på dem och I skolen då kunna uthvila eder i fiendens land och i rikt mått kunna vänta den vederqvickelse, som en segerrik och hjeltemodig armå är fortjent af. Benedek. Hvad beträffar undanförandet at bagage och bortläggandet af onödiga distinktionstecken, må anmärkas att samma åtgärder vidtagits älven inom preussiska armåen. Märkligt nog är det Osterrike som tagit initiativet till att låta tidningskorrespondenter, bland andra för Daily News och Timese, medfölja armeen. Pimes hade tör afsigt att till detta ändamål använda den bekante utmärkte korrespondenten från Krim, William Russell, men hans tillstånd tillät honom icke alt antaga, och en kapten Brahenburg har i stället blitvit engagerad. — Antagligen kan ej heller Preussen numera vägra tidningskorrespondenter tillträde till sin här, så att man numera kan vänta att få både snabba och tillförktliga underrättelser från kriget. Från Italien uppgifves, att man antager det italienarne framför allt skola lägga an på att tillintetgöra hela den österrikiska flottan och bemäktiga sig krigshamnen Pola (rån landsidan. Först då detta är gjordt, skall man börja operationerna mot Venedig och kusten af Friaul. Italienarne hoppas att i Istrien icke skall finnas tillräcklig österrikisk besättning för att afslå en landstigning som försökes med 30,000 man. För att åvägabringa enhet emellan Preussens och Italiens krigsrörelser har man utnämnt särskilda korrespondens-kommissarier. En preussisk öfverste har för samma ändamål afrest till Florens och en italiensk till Berlin. — Till österrikiska uordoch sydarmåernas hufvudqvarter ha anländt franska generalstabsofsicerare, för att följa de militära händelsernas gång. I Natten emellan d. 15 och 16 Juni skall, befallning ha afgått tili den italienska armåen att ötverskrida Po och Mincio. Detta skedde, sedan man erhållit underrättelse om preussarnes inryckande i Hannover. Cucchini, som! skall med sin kår öfvergå Mincio och marschera på Venedig, skulle dock taga ltälsse törbi Peschiera, hvars portar d. 15 stängdes ut österrikarne. Passagen öfver Po är nu förjuden för hvarje italienare. -— En annan correspondent skritver att Po och Adige äro nycket glest besatta. — De koncentrerade regementenas antal uppgitves till 65, hvilket ingifver en styrka at 195,000 man på liniensanteriet. Ilärtill kommer 30 bataljoner beraglieri, hvadan man får en totalsumma af 220,000 man. Garibaldi utvecklar en utmordentlig verksamhet. Han är nu utnämnd wmeågeneral — motsvarande den franska värigheten al marskalk. Under hans befäl stälas blott så många bataljoner som öfverens stämma med hans speciella krigaretalang. — Förre finansministern Sella har ingått som rivillig hos Garibaldi. General Pallavicino, som vid Aspromonte tog Garibaldi tilltänga, stommer att taga ett kommando under honom. call Garibaldi sielf ha önskat för att Harfta