Göteborgsposten – 20 juni 1866, sida 1

— 2oOOcccccc —n Hnjjfff ika, alldenstund hon visade mig största uppmiäirksamheten. såsom hon vanligtvis gjorde. En föreslog miss OShanghnessy till att fylla en ledig roll, och en annan anmärkte: Hon kommer kanhi inda cj. — Åh, hon kommer helt säkert, sade Lueretia till sin närmaste granne, i det hon sänkte rösten och helt litet rynkade på ögonbrynen. Hvad har hon i sin ställning att hoppas på annat än ett fördelaktigt giftermal? Stackars flicka, hon kommer helt visst! Jag lemnade nu salen och gick genom förstugan ut för att se hurudant vädret var. Hvad angick det mig om en ruine vares vackra dotter kom till mitt hus för att spekulera på ett fördelaktigt giftermäl, eller ej? Men tva uf mina bästa hästar voro för vagnen, och Jag började att bli orolig för att det kunde ha händt dem nagot på vägen. Jag gick ned till stallet, sadlade lugnt en häst och galopperade lugnt framat n som utefter hafvet leda nd Castle Shanghnes y. Min fruktan visade Sig vara grundad. På höjden af en backe fanr jag vagnen som hade vilt i en fördjupning hvilken doldes af snön. En smed var i färe med hjulen, omgifven af en skara askädare och en lykta belyste deras ansigten. På nä got afstand derifrån stod en mörk gestalt alle na. Det var Peg.