mAmA 00 — österrikarne med all skyndsamhet befästar äkusterna, isynnerhet vid Venedig, så fruktansvärdt, att italienska flottan torde få ett svårt arbete. I Venedig sänkas omkring hamnen barrikader, som hvardera. utgöras af fyra sammanbundna 36 fot långa bjelkar och alla äro sinsemellan förenade. För att hindra mindre båtars landning ha på kort tid öfver 40,000 pålar blifvit nedslagna och en massa submarina sprängmaskiner skola ha förvandlat Lidon och lagunerna liksom till en undervattensvulkan, beredd att i rätta stunden anställa törödelse. De italienska tidningarne förklara uttryckligen, att det var på konungens kallelse som Garibaldi lemnade Caprera. En af de generaler som kommendera en division under honom är Pallavicini, hvilken som bekant var den som tillfångatog Garibaldi vid Aspromonte. Man försakrar att Garibaldi särskildt anhållit hos konungen att få genom denna anställring utplåna det sista minnet af nämnde olyckliga dag. Polackerna ha ej fåt sig medgitvet att bilda en legion, utan tå ingå bland de öfriga fivilliga. Bland de sistnämnda har utom en del andra unga män från Rom ätven en son till furst Borghese inträdt och bland de guider som Garibaldi erhållit sig tilldelade befinna sig många söner af landets mest ansedda och rikaste familjer. De frivilliga från Rom komma icke såsom från de öfriga delarne at landet i stora skaror och afresa icke under mängdens bifallsrop; allt försiggår i Rom tyst och utan att man förmärker någon ovanlig rörelse, hvar och en ger sig bort ensam och i hemlighet. — Konungen skulle som i morgon eller öfvermorgon afresa till hufvudqvarteret; troligen har han dock, påskyndad af händelsernas utveckling, redan nu anländt dit. Man väntade af honom före afresan ett manifest till folket. Markisen Pepoli skall redan på förhand blifvit utsedd att, när tiden är inne, fungera som utomordentlig kommissarie i Venetien. I Neapel häktades d. 6 d:s på gatan en broder till den bekante general Bosco, som sjelf förut varit neapolitansk officerare. General B. lärer f. n. i Barcelona söka värfva manskap för Santatede. För öfrigt skrifves från Neapel, att hela flockar at de påfliga auaverna desertera ötver Kyrkostatens gränser. I Rom stängdes d. 13 d:s på regeringens befallning alla vexelerarekontor, såsom det uppgifves derföre, att man vid invexling at banknoter tog mer än det lagligen medgifna agiot; äfven flera säljare och köpare af silfvermynt häktades. I engelska underhuset har parlamentsledamoten mr Vivian uppgifvit, att rikedomen i de britiska stenkolslagren äro nästan outtömliga. Man behötver blott borra en fot djupare än 4,000 fot, hvilket hvarken medtör fysiska eller tekniska svårigheter, för att finna stenkol för 300 år. Dessutom ega Amerika 196,000 och Ryssland 11,000 qvadratmil stenkolslager. Stora lager finnas dessutom i nästan alla verldens länder. På de britiska öarne finnes icke en milslång sträcka, som ej under sig har stenkol, och hela London ligger på en grufva af svarta diamanter. Sir J. Trollope, ledamot af parlamentet, har till sina törpaktare afstått en så stor del af deras arrenden som motsvarar en tredjedel at de förluster, som drabbat dem genom kreaturspesten. Man har jemfört befolkningens täthet i Paris och London samt funnit en stor skilnad till förmån för den senare hufvudstaden. r 1861, då den sista folkräkningen egde rum i både England och Frankrike fanns på hvarje innevånare i London en yta af 1,220 qvadratfot, men deremot blott 500 qvadratfot tör hvarje pariserbo. Från Belgien berättas, att konungen och drottningen i denna vecka skulle begitva sig till England tör att öfvervara prinsens af Augustenburg förmälning med prinsessan Helena. Konungaparets besök i Paris skall deremot vara uppskjutet. I Spanien har ett miniatyruppror egt rum, som hastigt blifvit kufvadt. En progressistchef Merino visade sig plötsligt i Sierra Morena, på gränsen emellan Andalusien och Castilien, i spetsen för 100 man. Civilgardet lyckades spränga bandet, utan att dock fånga Merino. I Portugal skall man ha försökt att förgifta konungen och drottningen genom att i ett kärl med dricksvatten lägga en bundt tändstickor. Mau har anställt laglig undersökning, dock utan att kunna upptäcka den brottslige. Från Amerika ha närmare underrättelser ingått om det af senierna gjorda infall i Canada. Stephens hade ogillat rörelsen och presidenten utfärdat en proklamation emot fenierna. Oroligheterna voro också, enligt underrättelser från Newyork af d. 7 d:s, redan undertryckta. De senaste berättelserna från Sydamerika gifva vid handen, att bombardementet af Calde förut från Newyork ÅT ?