Göteborgsposten – 19 juni 1866, sida 1

Lilla Peg) öfvers. fr. Engelskan. Jag såg på Tracey och Tracey såg på mig, och vi sågo båda till fönstret. Det snöade starkare än någonsin och började dessutom att bli mörkt. Det var blott en sak att göra. Fa minuter derefter var jag inne i salongen och hade förvandlat de främmande till mina inbjudna gäster, hvilka hade lofvat att tillbringa aftonen under mitt tak. Lady Fitzgibbon satt vid min högra sida vid middagsbordet. Hvad hon var förtrollande denna afton! Huru hennes ögon gnistrade, då champagnen skänktes i, och huru dessa smägtande orientaliska skuggningar under dem förhöjde hennes glänsande hy! Hvad hennes händer voro hvita, då hon skänkte i the, hvad hennes stämma klingade musikaliskt då hon berättade oss anckdoter om alla grannarne! Huru roande hon beskref sin egen och sina väninnors förlägenhet då de hörde mig komma, huru förtrollande hon förlöjligade sitt eget framträdande! kn rid