Göteborgsposten – 7 juni 1866, sida 2

XVIII. En blick på det förflutna. Tolf dagar hade gått sedan markis de Tobrville kom till Nantes för att trätka grefve de Valenca och halla sitt till Renaud gifna ord. Man har sett att markisen icke hyste minsta tvifvelsmal öfver sin slägtskap m äd Renaud alltifrån sitt besök i Montrenil. Ehuru han ej fatt någon bestämd adress, hade han ingen svarighet att finna Pierre Trochus bostad. Han började med att fråga Pierre angaende Chateau-Renaud med dess omgifningar, och som denne visade sig ega fullkomlig kännedom om nejden och med stor noggranhet beskref det torp, hvarpå han bott, blef denna forsta punkt snart klar. Utan att hvarken för Madeleine eller hennes man siga hvilka skäl som ledde honom, lät han förstå att baron de Francheterres intressen voro på spel och att hans framtid kanske berodde på deras uppriktighet. Dessa visste ej något skäl, hvarföre de numera skulle dölja hemligheten. Bada två lemnado bestämda uppgifter såväl öfver den dag jå hvilken barnet blifvit dem ansortrodt, som den da Madeleine i Joigny lemnade det 3 dess faders hinder. Enligt hvad de i sa ord berättade af Renauds historia, öfverensstämde det datum på hvilket han såsom barn blifvit lemnad i M. de Pardaillans hus fullkomligt med det på hvilken Madeleine lemnat honom ifrån sig. Den korg i hvilken han vid förstnämnde tillialle låg