Göteborgsposten – 6 juni 1866, sida 1

— — —n——— — — näktigt utan med sull vetskap om att åtgärlen var deras respektive stånd till behag. Det ir likaledes påtagligt att de valt honom med ullaste förhoppning om att han aldrig skall som yrdinarie inträda — och slutligen är det uppenvart att valåtgärden skett för att åstadkomma sn demonstration i protektionistisk riktning. Men i alla dessa omständigheter ligger det mest ojäfaktiga bevis på dessa stånds karakterslöshet. Jag har länge hyst misstroende till bondeståndets liberala fraser — numera tror jag ej på dem det aldra ringaste och jag tvekar ej att ställa bondeståndet efter presteståndet, hvilket åtminstone har den förtjensten att öppet framstå som reaktionärt — under det bondeståndet är så i smyg, men kryssar under falsk flagga. I Det blir allt mera åskådligt att flertalets inom det fjerde ståndet varma uttalanden for representationsreformen icke varit uppriktiga, ! att de närde hoppet att reformförslaget skulle hos adeln eller presteståndet förkastas, och att! sedan segren blef vunnen, är bondeståndets grämelse deröfver lika stor som presteståndets, men mera slugt cacherad. Ryktesvis berättades i går att hr Rydqvist skall afsäga sig det förtroendeuppdrag, som presteoch bondestånden tilldelat honom. Jag tror ej derpå. Det skulle strida mot hela hans skaplynne. Näppeligen finnes någon, sedan Argus-Johansson steg ned i grafven, som enligt sin egen föreställning är så lämplig till allt, sem hr Rydqvist. Om Vår Herre med honom konfererat om konstruktionen af universum, så skulle han visst icke tvekat att derom uttala sin oförgripliga mening, och då den naturligtvis icke blifvit godkänd, genast afgifvit på ort och ställe som vederborde en genomförd reservation på 8 å 10 tätt skrifna ark. Den stora vinst skördar emellertid hr Rydqvist af sin suppleant-upphöjelse — för hvilken han visst icke var främmande innan den skedde — att han från att vara en ytterst tråkig, förvandlats till en i hög grad komisk personlighet — och dessutom till den sistvalde justitieombudsmans suppleanten af den sista ståndsriksdagen. Befattningen kommer han i alla händelser icke att illustrera med sin personlighet längre än 9 å 10 månader, ty det är rent at otänkbart att nästsammanträdande riksdag skall återvälja honom.