Göteborgsposten – 31 maj 1866, sida 1

klostersysselsättningarne. Hon kände sig lycklig att få hugsvala menniskor som voro ännu olyckligare än hon sjelf. Hon hade derföre begärt att hvarje dag få göra denna utdelning, och som det skulle varit oklokt att visa sig alltför sträng mot en novice, hade föreståndarinnan samtyckt dertill. zmellertid hade Michel som ensam qvarblifvit i Renauds boning för några ögonblick varit nästan bedöfvad öfver hvad som tilldragit sig under hans ögon. Renaud hade ännu ej gjort honom till sin förtrogno i allt. Den stackars gossen visste nog att hans herre älskade m:lle de Valenc; men han hade aldrig sett henne och kände henne sålunda ej. Michels första tanke då han såg Blanche infinna sig i hans herres bostad var att hon tillhörde den klass af qvinnor som ir förtrogen med äfventyren och skandalen, Också hade han blifvit mycket förvanad öfver denna tilldragelse. Nägra ord af Renaud som kommo till hans öra läto honom inse sin villfarelse, och ankomsten af herr de Valencd skingrade slutligen hvarje tvifvel hos honom. Han skulle väl ha velat inläta sig i en strid med soldaterna och med fara för sitt lif försvara sin dibroders frihet, men den unge oflicern hade varit den förste att gilva honom exempel af underkastelse ; och dessutom hvad skulle han väl ensam och obeväpnad kunnat uträtta emot fem beslutsamma och med tull beväpning försedda min? Michel hade sedermera rusat ut på gatan straxt efter de soldater som utgjorde gardeslöjtnantens eskort. Om några ögonblick fick han se grefven med förstörda anlets